Vad är Dialogpaus?

Dialogpaus är en samtalssmetod som kan användas av olika grupper och organisationer. Dialogpaus lämpar sig bäst för 6-25 personer. Under samtalet strävar man efter att kunna sitta i en ring, ansikte mot ansikte. Dialogpauser kan ordnas även på distans, så kallade Distanspauser. 

Samtalet har en facilitator, som ser till att diskussionen är konstruktiv och jämlik. Våra Spelregler för ett konstruktivt samtal fungerar som stöd.

Psst! Om du är en lösningsorienterad person och nu funderar på vilken nytta man kan få av detta , skrolla då längst ner på sidan där du finner “Fördelar med Dialogpaus?”.

Du kan alltid använda Dialogpaus då du behöver en djupare förståelse för ämnet eller ett jämlikt bemötande – exempelvis som en del av beredning, beslutsfattande eller för att sammanföra olika aktörer.

Det lönar sig att inte blanda ihop Dialogpaus med förhandlingar eller beslutsfattande. Använd istället Dialogpaus som en del, till exempel för att inleda processen eller då det finns ett behov av att förstå olika människors åsikter, själva ämnet eller omvärlden bättre. 

Dialogpausens tillvägagångssätt är en dialog, som är ett konstruktivt och jämlikt sätt att diskutera. I en dialog strävar man efter att förstå ämnet, andra människor eller sig själv bättre. Målet är inte konsensus eller snabba beslut. Som bäst föder dialog oförutsägbara insikter och ett nytt sätt att tänka. 

Dialogpaus-metoden passar nästan alla. Samtalets deltagare behöver inte ha en expertis eller tidigare erfarenhet för att delta. Det är bra att reservera tid för samtalet. Ofta lönar det sig att reservera ca tre timmar, men i skolor och läroanstalter kan det också fungera med en Dialogpaus på 45 eller 75 minuter. 

Dialogpaus-metoden passar nästan alla. Diskussionens deltagare behöver inte ha en expertis eller tidigare erfarenhet för att delta. Det är bra att reservera tid för diskussionen. Ofta lönar det sig att reservera ca tre timmar, men i skolor och läroanstalter kan det också fungera med en Dialogpaus på 45 eller 75 minuter. 

Dialogpaus-metoden består av vissa, återkommande delar. Vi kallar detta för Dialogpausens manus. Med hjälp av verktygen på vår webbsida så kan du öva att leda ett Dialogpaus-samtal stegvis. Som stöd för samtalsledaren har vi sammanställt olika manus av varierande längd som du kan redigera för att passa just ditt samtal. 

Dialogpaus-metoden har utvecklats på Sitra under åren 2016-2019. Nu ansvarar Dialogpaus-stiftelsen för metodens utveckling och spridning tillsammans med olika samarbetspartners. 

Dialogpaus används eller har använts redan av över 655 olika arrangörer och aktörer. 

Över 141 000 personer har redan deltagit i en Dialogpaus! 

Bland annat dessa aktörer har varit med: Finlands Ungdomssamarbete Allians rf, Statsrådets kansli, Kansanvalistusseura, Kalliolan Setlementti, Helsingfors, Lahtis, Esbo, Tavastehus, Uleåborg, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Tusby kommuner och städer, Finlands Röda Kors, Vanhempainliitto, Utbildningssyrelsen, Finlands Scouter, Yksittäistapaus-påverkanskampanjen, Justitieministeriet, Miljöministeriet, Utrikesministeriet och Finlands ambassader utomlands, Eläkeliitto, Studiecentralen Sivis, Finlands evangelisk lutherska kyrka och olika biskopsdömen och församlingar, Finansministeriet, Osallistava yhteisö -projektet för att stöda mathjälps-aktörer, Bildningsalliansen och Svenska Folkskolans Vänner samt olika skolor och läroanstalter runtom i Finland!  

När du inspireras av Dialogpaus och vill ordna ett eget Dialogpaus-samtal kan du fundera på följande saker:

• Vilket ämne vore det viktigt att öka förståelsen för?
• Vem skall inbjudas?
• Vem lämnas ofta utanför samtalen –hur kunde vi få med dem?
• I hurdant utrymme arrangeras samtalet?
• Är samtalet på distans och vad innebär det?
• Hur mycket tid har vi på oss?
• Vem leder samtalet?
• Hur går vi vidare efter samtalet, då vi ökat förståelsen för vårt ämne?Dessa frågor är bra att reflektera kring innan varje Dialogpaus-diskussion. Då samtalet sedan förverkligas består Dialogpaus-samtalen ofta av samma element. Dessa kan redigeras och omformas enligt ämne, deltagarantal, mål och tidsresurser. Tillsammans utgör dessa element Dialogpaus-samtalets manus.

Dialogpaus-diskussionens manus:

1. Välkommen, introduktion
2. Spelreglerna för ett konstruktivt samtal
3. Inledning i dagens ämne
4. Diskussion parvis eller egen reflektion
5. Gemensam diskussion
6. Fördjupning av samtalet
7. Samtal parvis eller egen reflektion
8. Fortsatt diskussion
9. Skriv ner egna insikter
10. Berätta om insikterna
11. Hur gå vidare?
12. Tack och avslutning

Enkelt och fungerande!

Genom erfarenhet kan du bli en skicklig dialogexpert! Allt behöver du ändå inte kunna genast. Börja med några styråtgärder åt gången och bredda sedan ditt kunnande efterhand. Det finns ingen orsak till kalla fötter för alla kan lära sig om dialog. 

Dialogpaus-samtalet är lyckat då det inleds med ett jämlikt och förtroendefullt bemötande och då deltagarnas förståelse för det diskuterade ämnet har ökat. 

Dialogpaus förstärker erfarenheten av deltagande i en grupp eller också bredare i samhället. Därtill finns möjligheten för en djupare förståelse för ämnet som behandlas samt för att höra olika människors olika perspektiv om ämnet. Som bäst föds oväntade insikter och ett nytt sätt att tänka. Strävan är alltså inte konsensus. 

På våra webbsidor hittar du olika konkreta verktyg för hur du kan planera en samhällelig diskussion, inleda och leda samtalet, tankar om behovet av dialog samt lärdomar av andra som arrangerat Dialogpauser. Du kan planera din Dialogpaus utifrån våra verktyg. 

Diskussion om Dialogpaus, om dialog och deltagande förs på Dialogpausens Facebook-grupp. Välkommen med!

Följ med och delta i diskussionen också på Facebook och Instagram:  #Erätauko #Dialogpaus #Timeoutdialogue

Dialogpaus är alltså…

• Ett jämlikt och konstruktivt samtal som strävar efter att förstå ämnet och andra människor bättre. Samtalets mål är inte konsensus eller att fatta beslut.
• Samtalsledaren håller koll på tidtabellen och ser till att diskussionen är jämlik och konstruktiv.
• Samtalet utgår från verkliga behov och det finns tydliga mål för diskussionen.
• Samtalet kan arrangeras på distans eller ansikte mot ansikte.
• Innan samtalet går man igenom de målgrupper som man vill inbjuda till diskussionen och det läggs tid och resurser på att bjuda in deltagarna. I planeringsprocessen funderar man också över vilka som normalt sett inte deltar i liknande diskussioner och ser till att även dessa är inbjudna.
• Genom en inledning skapar man en förtrolig och jämlik samtalsmiljö.
• Samtalet styrs av spelreglerna för en konstruktiv diskussion: lyssna, delta i det som andra säger, tala utifrån den egna erfarenheten, var närvarande, fundera i lugn och ro och sammanfatta.
• Samtalsledaren ser till att spelreglerna för ett konstruktivt samtal följs.
• Som avslutning delar man med sig av samtalets insikter.
• Om det är möjligt sitter man i ring och utan bord eller andra hinder mellan deltagarna.
• Man har kommit överens om en eventuell fortsättning på diskussionerna för att öka på effekterna.

Spelreglerna för en konstruktiv diskussion

1. Jag lyssnar på andra, avbryter inte och inleder inte samtal vid sidan om.
   “Var och en har rätt att i lugn och ro berätta om sina tankar. Det är viktigt att vi inte avbryter varandra eller viskar med personen bredvid. Låt oss fokusera på stunden och på varandra. Vi lägger undan mobiltelefonerna.”
2. Jag berättar om mina egna erfarenheter och tankar.
   ”För att vi bättre skall kunna förstå både ämnet och varandra är det bra att dela egna tankar och erfarenheter som har med temat att göra. Det betyder att vi berättar för varandra om saker, händelser och situationer som har påverkat våra egna uppfattningar. Du kan gärna ta vid där den föregående slutade.”
3. Jag ger utrymme för ofärdiga tankar och olika perspektiv.
   ”Idag reflekterar vi tillsammans kring temat och olika perspektiv i anslutning till det. Du behöver inte ha de rätta svaren. Under eller efter samtalet behöver vi inte vara eniga. Du kan gärna lyfta fram saker som av någon anledning inte har uppmärksammats och ställa frågor om andras synpunkter.”
4. Jag respekterar andra och samtalets konfidentialitet.
   ”Vi respekterar varje människas värde, också deras människovärde som inte är här idag. Respekt betyder inte att vi ska acceptera diskriminerande ord eller handlingar. I samtalet behöver ingen vinna eller övertyga någon annan. Låt oss hålla samtalet förtroligt, så att vi kan tala så fritt som möjligt.”