Kuva: Miikka Pirinen

”Det gjorde vi för att kunna inse hur metoden fungerar. Vi kommer att fortsätta använda metoden i framtiden.

Riktlinjer för en konstruktiv dialog finns ännu inramat på väggarna i Sitras mötesrum, men numera behöver vi inte bestämma att vi nu under den här diskussionen kommer att använda Dialogpaus-metoden. Metodens modeller har blivit inbyggda i vårt sätt att diskutera, och det känns helt naturligt att använda den.

Dialogpaus-metoden erbjuder tydliga verktyg för konstruktiv diskussion och är väldigt lätt att ta i bruk. Metoden är planerat från ett användarinriktat perspektiv. Färdiglagat paket och struktur ger en metod och verktyg för att föra dialog.

En av modellens fördelar är att den gör dialogen lätt även utan tidigare erfarenhet och kunnande.

Dialogpausen möjliggör samhällsdiskussion också för individer och grupper som annars kanske skulle ha svårigheter att delta eller få känslan av att få sin åsikt hörd.

Det är viktigt att förstå vad man är efter med Dialogpaus-metoden: det viktigaste är att förstå varandra. Dialogpausen ökar förståelsen om hur andra tänker och fungerar. Samtidigt blir man själv förstått, vilket också är värdefullt.

Att öka förståelse kan fungera som grund till annat, såsom beslutsfattandet. Dialog kan också fördjupa ens egen förståelse och tänkandet.

Dialogpausen kan användas till många olika syften, då meningen är att öka förståelse mellan olika människor. En fördel med metoden är flexibilitet. Det är lätt att använda i olika situationer.

Jag tycker det är viktigt att alla har en möjlighet att få erfara konstruktiv dialog och identifiera dess fördelar genom att delta i en Dialogpaus-diskussion. Efter det är det lätt att identifiera de ställen i sitt eget arbete eller beteende som skulle behöva en Dialogpaus.

I Sitra finns det många människor som ser Dialogpaus-metoden som ett naturligt sätt att ordna och föra diskussioner. Ett par år sedan ordnade vi Dialogpausar till alla som jobbar hos oss, och vi är aktiva med att bekanta också nya medarbetare med metoden.

Konstruktiv diskussion i vardagen är en annan sak. Hos oss i Sitra började människor uppmärksamma till exempel att man inte talar på varandra i möten och att man deltar i diskussionen.”

Katri Vataja, direktör, förutsägelse och strategi, Sitra

Diabloggar

  • Från festivaler till vardaglig dialog – vad lärde vi oss av fem år av Bra Sagt?

    Många upplever att den finländska samtalskulturen har blivit tillspetsad och mer polariserad – men den behöver inte vara det. Under fem år har projektet Bra Sagt tillsammans med över 200 samarbetspartners byggt utrymme för konstruktiva samtal. I denna dialblogg stannar vi upp längs vägen och granskar vilka avtryck projektet har lämnat på människor, gemenskaper och vardagliga möten.
  • Funktionshindrades röster hörs – Personer med funktionsnedsättning och valkandidater i gemensam Dialogpaus-cirkel

    SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder har genom sina Dialogcaféer fört samman personer med funktionsnedsättning och valkandidater för gemensamma Dialogpaus-samtal. Dialogerna har ökat förståelsen, stärkt delaktigheten och gett utrymme åt röster som ofta inte blir hörda. I denna artikel intervjuas SAMS jurist Marica Nordman.
  • Barns och ungas dialogfärdigheter skapar grunden för demokratin

    Stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes (Stiftelsen BMR) främsta mål är att öka välmående för barn och unga genom att skapa hopp och framtidstro. Stiftelsen BMR finansierar Stiftelsen Dialogpaus som arbetar för samma mål genom att öka barns och ungas dialogfärdigheter. ”Dialogfärdigheter är demokratifärdigheter”, säger Birgitta Forsström, vd för Stiftelsen BMR och styrelseordförande i Stiftelsen Dialogpaus.
Alla diabloggar