Kuva: Miikka Pirinen

”Det gjorde vi för att kunna inse hur metoden fungerar. Vi kommer att fortsätta använda metoden i framtiden.

Riktlinjer för en konstruktiv dialog finns ännu inramat på väggarna i Sitras mötesrum, men numera behöver vi inte bestämma att vi nu under den här diskussionen kommer att använda Dialogpaus-metoden. Metodens modeller har blivit inbyggda i vårt sätt att diskutera, och det känns helt naturligt att använda den.

Dialogpaus-metoden erbjuder tydliga verktyg för konstruktiv diskussion och är väldigt lätt att ta i bruk. Metoden är planerat från ett användarinriktat perspektiv. Färdiglagat paket och struktur ger en metod och verktyg för att föra dialog.

En av modellens fördelar är att den gör dialogen lätt även utan tidigare erfarenhet och kunnande.

Dialogpausen möjliggör samhällsdiskussion också för individer och grupper som annars kanske skulle ha svårigheter att delta eller få känslan av att få sin åsikt hörd.

Det är viktigt att förstå vad man är efter med Dialogpaus-metoden: det viktigaste är att förstå varandra. Dialogpausen ökar förståelsen om hur andra tänker och fungerar. Samtidigt blir man själv förstått, vilket också är värdefullt.

Att öka förståelse kan fungera som grund till annat, såsom beslutsfattandet. Dialog kan också fördjupa ens egen förståelse och tänkandet.

Dialogpausen kan användas till många olika syften, då meningen är att öka förståelse mellan olika människor. En fördel med metoden är flexibilitet. Det är lätt att använda i olika situationer.

Jag tycker det är viktigt att alla har en möjlighet att få erfara konstruktiv dialog och identifiera dess fördelar genom att delta i en Dialogpaus-diskussion. Efter det är det lätt att identifiera de ställen i sitt eget arbete eller beteende som skulle behöva en Dialogpaus.

I Sitra finns det många människor som ser Dialogpaus-metoden som ett naturligt sätt att ordna och föra diskussioner. Ett par år sedan ordnade vi Dialogpausar till alla som jobbar hos oss, och vi är aktiva med att bekanta också nya medarbetare med metoden.

Konstruktiv diskussion i vardagen är en annan sak. Hos oss i Sitra började människor uppmärksamma till exempel att man inte talar på varandra i möten och att man deltar i diskussionen.”

Katri Vataja, direktör, förutsägelse och strategi, Sitra

Diabloggar

  • Dialogpaus-diskussioner som stöd för Nationalmuseets renoveringsarbete - vems historier borde berättas?

    Finlands nationalmuseum håller på att förnyas. Som en del av förnyelseprocessen ordnades en serie Dialogpaus-diskussioner under våren 2023 för att öka förståelsen för kulturer, identiteter och historia ur olika perspektiv. För denna diablogg har Elisa Sarpo, community manager på Nationalmuseet, och Hanna Korhonen, museilektor, intervjuats.
  • Dialogpaus-metoden som en del av Polisyrkeshögskolans projekt

    Iina, Minna, Terhi och Pirjo från Polisyrkeshögskolan berättade om sina erfarenheter av Dialogpaus-metoden ur perspektivet av polisens olika projekt. I denna diablogg får vi höra hur Dialogpaus-metoden har använts i projekt som gäller polisens samhälleliga kommunikation, bekämpning av organiserad brottslighet och i projekt som behandlar förundersökningen av människohandelsbrott.
  • Barn, unga och vuxna sitter i samma ring under "Skididialoger"

    Grundskoleelever i staden Lahtis går på s.k. “Skididialoger” (Kids-dialoger, fri översättning) tillsammans med vuxna. Skididialogerna är en modell för konstruktiv diskussion som är riktad till barn och unga och som utgår utifrån Dialogpaus-modellen. Utbildningsplanerare Petra Larvus berättar om Skididialogens födelse, dess befästande i stadens strukturer och de insikter som framkom från dialogen.
Alla diabloggar