Kuva: Miikka Pirinen

”Det gjorde vi för att kunna inse hur metoden fungerar. Vi kommer att fortsätta använda metoden i framtiden.

Riktlinjer för en konstruktiv dialog finns ännu inramat på väggarna i Sitras mötesrum, men numera behöver vi inte bestämma att vi nu under den här diskussionen kommer att använda Dialogpaus-metoden. Metodens modeller har blivit inbyggda i vårt sätt att diskutera, och det känns helt naturligt att använda den.

Dialogpaus-metoden erbjuder tydliga verktyg för konstruktiv diskussion och är väldigt lätt att ta i bruk. Metoden är planerat från ett användarinriktat perspektiv. Färdiglagat paket och struktur ger en metod och verktyg för att föra dialog.

En av modellens fördelar är att den gör dialogen lätt även utan tidigare erfarenhet och kunnande.

Dialogpausen möjliggör samhällsdiskussion också för individer och grupper som annars kanske skulle ha svårigheter att delta eller få känslan av att få sin åsikt hörd.

Det är viktigt att förstå vad man är efter med Dialogpaus-metoden: det viktigaste är att förstå varandra. Dialogpausen ökar förståelsen om hur andra tänker och fungerar. Samtidigt blir man själv förstått, vilket också är värdefullt.

Att öka förståelse kan fungera som grund till annat, såsom beslutsfattandet. Dialog kan också fördjupa ens egen förståelse och tänkandet.

Dialogpausen kan användas till många olika syften, då meningen är att öka förståelse mellan olika människor. En fördel med metoden är flexibilitet. Det är lätt att använda i olika situationer.

Jag tycker det är viktigt att alla har en möjlighet att få erfara konstruktiv dialog och identifiera dess fördelar genom att delta i en Dialogpaus-diskussion. Efter det är det lätt att identifiera de ställen i sitt eget arbete eller beteende som skulle behöva en Dialogpaus.

I Sitra finns det många människor som ser Dialogpaus-metoden som ett naturligt sätt att ordna och föra diskussioner. Ett par år sedan ordnade vi Dialogpausar till alla som jobbar hos oss, och vi är aktiva med att bekanta också nya medarbetare med metoden.

Konstruktiv diskussion i vardagen är en annan sak. Hos oss i Sitra började människor uppmärksamma till exempel att man inte talar på varandra i möten och att man deltar i diskussionen.”

Katri Vataja, direktör, förutsägelse och strategi, Sitra

Diabloggar

  • Barn, unga och vuxna sitter i samma ring under "Skididialoger"

    Grundskoleelever i staden Lahtis går på s.k. “Skididialoger” (Kids-dialoger, fri översättning) tillsammans med vuxna. Skididialogerna är en modell för konstruktiv diskussion som är riktad till barn och unga och som utgår utifrån Dialogpaus-modellen. Utbildningsplanerare Petra Larvus berättar om Skididialogens födelse, dess befästande i stadens strukturer och de insikter som framkom från dialogen.
  • MuseoX -projektet gör Dialogpaus till en del av museets vardag

    Har du någonsin undrat över om det någonstans fanns ett utrymme för fredlig, jämlik och respektfull dialog? Oroa dig inte, ett sådant utrymme kommer att färdigställas som en del av MuseoX-projektet i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen år 2024. I denna diablogg berättar projektforskaren Henna Kojo och insamlingschefen Teemu Ahola hur Dialogpaus-dialogen blev en del av ett nytt museum för kommunikation, spel, post och digitalt liv.
  • Erfarenhetskunskap som stöd för beslutsfattande - Tammerfors stad involverar invånare i trafikplaneringen

    Tammerfors stad och Tammerforsregionens projekt kring en digital medborgarpanel har strävat efter att utveckla nya redskap för kommunerna att involvera invånarna och ett lätt och nytt sätt för invånarna att delta. Syftet för projektet har varit att genom Dialogpaus-metoden höra kommuninvånarnas erfarenheter och utnyttja dem rent konkret i stadsregionens trafikplanering. 
Alla diabloggar