Enligt de som deltog i de 27 diskussioner som ordnades mellan december 2024 och mars 2025 är den sociala tryggheten inte bara ett ekonomiskt skyddsnät, utan också en av byggstenarna i värdegrunden och den nationella identiteten.

På basis av sammanfattningen av dialogerna uppskattar finländarna den sociala tryggheten på grund av de principer som främjar trygghetskänslan och jämlikheten på både individnivå och samhällsnivå. Men samtidigt anser finländarna också att det finns mycket som borde utvecklas till det bättre.

Orosmoment och konkreta utvecklingsförslag

Enligt de som deltog i diskussionerna är det nuvarande systemet för social trygghet invecklat och svåröverskådligt. Utvecklingsönskemålen gällde främst bättre informationsgång, enklare system och ansökningsprocesser, mer personlig service, bättre tillgång till social- och hälsotjänster och bättre beaktande av specialgrupper i systemet för social trygghet, som till exempel unga, företagare eller personer i behov av långvarigt skydd.

Som ett alternativ till nedskärningarna föreslogs det vid diskussionerna bland annat att finansieringsbasen ska stärkas genom beskattningen och åtgärder som ökar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, att förmånerna ska koncentreras till de som behöver dem mest och att systemet ska utvecklas så att det blir effektivare och ger bättre resultat. Ett system som bättre reagerar på konjunkturväxlingar ansågs vara en möjlig lösning för problemen med finansieringen av systemet. Ett annat centralt utvecklingsförslag var att barnbidraget ska koncentreras till de som har låga inkomster.

Dialogerna handlade också om att

  • Systemet för den sociala tryggheten ska vara lätt att förstå och tillgängligt
  • De sociala förmånerna och tjänsterna borde samordnas bättre
  • Socialskyddets förutsägbarhet och samordningen av de olika förmånerna behöver förbättras
  • Kraven i systemet står i strid med verkligheten: aktivitet får inte leda till att man förlorar stöd
  • Jämlikheten och förtroendet till samhället kan stärkas genom den sociala tryggheten

Medborgarnas synpunkter stöder den parlamentariska kommittén för social trygghet i reformen av den sociala tryggheten.

Medborgarnas syn stämmer till stor del överens med de mål som satts upp för reformen av den sociala tryggheten. I dialogerna tog man upp de största aktuella utmaningarna i systemet bland annat när det gäller finansieringsbasens hållbarhet och samordningen av tjänster och förmåner. Utvecklingsförslagen väcker säkert diskussion bland beslutsfattarna”, säger Pasi Moisio från Institutet för hälsa och välfärd, som är ordförande i kommittén för social trygghet.

Delaktighet främjar demokratin och skapar förtroende

I diskussionerna deltog 229 människor från olika delar av Finland, bland annat ungdomar, vuxna i arbetsför ålder och personer som tillhör olika minoriteter. De som deltog anser att det behövs mera diskussion om social trygghet, där människor med olika bakgrund kan dela sina erfarenheter och få sin röst hörd. Man upplevde att tonen i dialogerna skiljde sig mycket från tonen i de sociala medierna och den offentliga debatten. Många tyckte också att diskussionen förändrade deras uppfattning om den sociala tryggheten och ökade deras insikt om hur många olika slags livssituationer det finns.

Dialogerna om den sociala tryggheten är ett utmärkt exempel på hur förtroendet både mellan människor och för samhället i stort, och därmed också demokratin, kan stärkas genom konstruktiv medborgardiskussion om viktiga samhällsfrågor.

Att höra medborgarna handlar inte bara om datainsamling, utan det är också ett sätt att främja delaktigheten. Medborgarnas synpunkter är ett värdefullt stöd vid beslutsfattandet”, säger avdelningschef Liisa Siika-aho från social- och hälsovårdsministeriet, som ansvarar för reformhelheten.

Läs mer i rapporten och delta i webbinariet!

I rapporten redogörs för de centrala observationerna och medborgarnas synpunkter om utvecklandet av den sociala tryggheten.

Torsdagen den 15 maj 2025 kl. 12–14 hålls ett webbinarium som är öppet för alla, där de riksdagsledamöter som är med i den parlamentariska kommittén för social trygghet informeras om dialogerna om den sociala tryggheten. Även riksdagsledamöterna får en möjlighet att framföra sina åsikter om hur den sociala tryggheten borde reformeras.

Mer information

Sara Mäkäräinen, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 168, fornamn.efternamn@gov.fi
Laura Arikka, verkställande direktör, Stiftelsen Dialogpaus, tfn 044 579 2686, fornamn.efternamn@eratauko.fi

Nyheter

  • Föreslå mottagare av erkännandet Finlands dialoginsats

    Det är åter dags att föreslå mottagare av erkännandet Finlands dialoginsats (Suomen dialogiteko). Stiftelsen Dialogpaus delar varje år ut erkännandet till en aktör som har främjat en konstruktiv och jämlik diskussionskultur. I år delas erkännandet ut för att stöda dialog i vardagen inom en gemenskap. Erkännandet delas ut för sjunde gången.
  • TIMEOUT! – Material för samtal om hållbar utveckling

    I projektet TIMEOUT! – Dialog om hållbar utveckling i Norden skapades undervisningsmaterial för samtal om hållbar utveckling med utgångspunkt i metoden Dialogpaus. Projektet genomfördes med stöd av Nordplus Horisontal och koordinerades av Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.
  • Äldre Helsingforsbor bjöds in till diskussion om svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster

    Diskussionen ordnades den 12 maj för att öka förståelsen mellan myndigheter och äldre invånare. Sammanlagt 14 personer närvarade. Deltagarna var från Botby, Böle, Östra Helsingfors, Brändö, Drumsö och Kronohagen och delade med sig av sina erfarenheter.
Alla nyheter