Varför behövs det diskussion om erfarenhetsexpertis inom barnskyddet? 

Idag är erfarenhetsexpertis en väsentlig del av det finländska barnskyddet. Erfarenhetsexperter har en etablerad plats i utvärdering och utveckling av barnskyddstjänster och i ökad utsträckning som en del av de tjänster som erbjuds barn, unga och familjer. Verksamheten är dock ganska ny på området och den innebär många frågor och skilda uppfattningar.

Diskussionsserien “Erfarenhetsexpertis på djupet” syftade till att besvara dessa frågor. Diskussionsserien arrangerades av Centralförbundet för barnskydd, stiftelsen Pesäpuu ry och stiftelsen Dialogpaus som en del av projektet Kokemus tiedoksi – Upplevelse till information. Målet var att samla in information om vad som har lärts om barnskydd och erfarenhetsexpertis genom erfarenhetsexpert- och utvecklingsarbetsgruppsverksamhet. Det blev totalt fem diskussioner om teman som är relevanta för ämnet. I den här artikeln kommer vi att behandla de tre första av dessa.

Diskussionsserien knyter an till en betydande övergångsfas: i början av detta år trädde välfärdsområdena i kraft, servicesystemet har reformerats och barnskyddet genomgår en omställning. På grund av detta får erfarenhetsexpertis också sin plats på området. I Finland pågår en debatt om huruvida barnskyddslagen ska reformeras och inkluderingens strukturer förändras också – nya inkluderingsprogram utvecklas hela tiden.

Användningen av erfarenhetsexperter och behovet av att konsultera dem ökar hela tiden. Vi har dock ingen delad förståelse för vad erfarenhetsexpertis faktiskt är och vilken typ av kompetens eller förmågor som förväntas. Därför är det viktigt att diskutera ämnet. De erfarenheter som samlades in i diskussionsserien kan också användas i beslutsfattande.

I synnerhet frågor relaterade till utbildning är väsentliga inom området för barnskyddet, eftersom idén om att använda erfarenhetsexperter har spridit sig från fältet för mental hälsa. Däremot är situationen annorlunda med barn, unga och familjer. Det är viktigt att överväga om samma strukturer kan användas speciellt för barn och unga.

Under diskussionsserien diskuterades betydelsen av erfarenhetsexpertverksamhet både för erfarenhetsexperten själv och i samhället i stort, samt vilken sorts kunskap och färdigheter verksamheten kräver och vem som kan bli erfarenhetsexpert. Dessutom arrangerades det en diskussion om hur ett bra möte mellan en professionell och en erfarenhetsexpert ser ut, hur erfarenhetsexpertis förhåller sig till traditionell expertis, och hurudant ansvar erfarenhetsexperten har för vad hen berättar.

Varför är verksamheten viktig både för erfarenhetsexperten själv och för samhället?

För erfarenhetsexperterna själva har verksamheten varit viktig av många olika anledningar. I diskussionen betonades ett växande självförtroende, hur känslan av skam förminskar, egen utveckling och tillväxt, att kunna föra fram olika röster, göra en förändring, upplevelser av delaktighet och meningsfullt arbete, en förstärkning av självet och självförbättring, utvecklat tänkande, att förstå saker från olika perspektiv, att synas och att vilja bli sedd, gemenskap och kamratstöd. Det vill säga en lång rad olika viktiga anledningar till att vara delaktig i verksamheten och de insikter som verksamheten ger.

Som barn hördes inte mina egna upplevelser utanför familjen. Det resulterade i önskan att påverka. Aktiviteten har gett en känsla av delaktighet, ersatt den där barndomsupplevelsen av att ingen förstår.”

Jag vill hjälpa andra människor på barnskyddets steniga väg, så att det blir mindre stenigt och tungt.”

Stödet från samhället och att verksamheten görs tillsammans lyftes fram som extra viktigt. Det är en gemensam sak. Att dela tankar är viktigt och med tiden ändrar det också form genom att lyssna på andra. Att reflektera blir väldigt viktigt på jobbet, eftersom man måste kunna se saker ur olika perspektiv.

Att höra olika erfarenheter är mycket viktigt för beslutsfattande. Rädslan för att beslutsfattare och vardagen är för åtskilda från varandra kom upp i diskussionerna. Det skulle vara viktigt att verksamheten är transparent och att man verkligen lyssnar på erfarenhetsexperter i dessa frågor. Man ska inte avvika för mycket från vad verkligheten är. En studerande betonade till exempel hur erfarenhetsexperterna har hjälpt till att bygga upp en bild av den upplevda vardagen.

När man bedriver antropologisk forskning är utgångspunkten människors erfarenheter. Därmed är också platsen för kunskap baserad på erfarenheter i undervisningen motiverad. Erfarenheterna behöver bli hörda för att kundförståelse ska kunna byggas in i en elevs och senare en medarbetares kompetens redan från början. Olika erfarenheter behöver höras för att förstå fältet och dess breda spektrum.

Låt oss föra dialog, låt oss lyssna. Vi behöver fler Dialogpauser.”

Att höra erfarenheter är viktigt i utvecklingen av barnskyddet. Det skulle vara bra att få detta kombinerat med expertkunskap. Enligt diskussionsdeltagarna skulle det vara viktigt att få erfarenheterna inkluderat som en del av strukturen inom barnskyddet. 

Jag har en stark önskan att föra information till de människor som bestämmer över saker – behovet av att föra information och verkligheten till ett bredare spektrum av människor, för det var en överraskning för mig vid den tiden.”

I diskussionerna betonades också hur erfarenhetsexperter ofta har en helt annan förståelse för kundmöten än de som arbetar med temat. Mer samarbete behövs istället för att bara arbeta i smala arbetsgrupper eller individuellt. Att utnyttja erfarenheter i utveckling är viktigt för att andra ska kunna få bättre tjänster i framtiden.

Så vilka kunskaper och färdigheter kräver erfarenhetsexpertis?

Kan vem som helst, när som helst bli erfarenhetsexpert, eller måste man utbildas för detta? Tanken om hur man kan växa till erfarenhetsexpert över tid tycktes lyftas fram i diskussionen. Det kräver mycket självreflektion. En erfarenhetsexpert har erfarenheter, som bör vara klädd på ett sådant sätt att hen kan berätta om det för andra, med hänsyn till olika perspektiv och förståelse för helheten. Expertisen kommer från att man vet hur man kan utnyttja erfarenheten på något sätt. Man bör strukturera sina tankar i förhållande till kunskap och fundera över hur ens egna erfarenheter placeras i fältet.

Gemensam verksamhet är viktigt, eftersom det för med sig en trygg gemenskap där du kan reflektera över dina egna erfarenheter och få ny information. Och där kan du växa samtidigt. Verksamheten tar fram en persons egna styrkor och ger verktyg. Erfarenhetsexpertis är hårt arbete, och man måste vara redo för det.

Gemenskap, förmågan att reflektera över saker och andra färdigheter som är viktiga för arbetet är väsentliga framför allt för erfarenhetsexperten själv. Utbildning ger stöd till dessa. Utbildning kan alltså fungera som en slags genväg för att växa till erfarenhetsexpert, men det är inte nödvändigtvis en förutsättning.

Det är dock viktigt att inse hur man kan vara en erfarenhetsexpert på olika sätt och nivåer. Erfarenhetsexpertis i vardagen är inte alltid synligt, men det är också viktigt att känna igen det. Enligt diskussionsdeltagarna borde det finnas ett bredare spektrum av vad erfarenhetsexpertis kan vara. Formerna för deltagande bör diversifieras. Möjligheter till erfarenhetsexpertis på låg tröskel bör ges, till exempel genom stödgrupper.

Det är också väsentligt i arbetet att de egna erfarenheterna kopplas till bredare helheter och andras erfarenheter. Erfarenhetsexpertisen utvecklas alltså tillsammans och den fördjupas genom gemensam verksamhet. Det är viktigt att reflektera över hur ens egna erfarenheter sätts i relation till andras erfarenheter. Det är så de expanderar från en enda upplevelse till en bredare gemenskap. Erfarenhetsexperten kan kollektivt lyfta fram olika perspektiv.

Det är dock bra att komma ihåg att situationen är annorlunda med mindre barn. När en ung person har möjlighet att utnyttja sin egen erfarenhet och agera som expert är det inte ett litet barns uppgift. Med barn är det de professionellas roll att vara kompetent, inte barnets.

Erfarenhetsexpertens roll och position inom området

Användandet av erfarenhetsexperter innebär användning av makt och olika maktstrukturer. Vem kan bäst om saker och ting? Är kunskap baserad på erfarenhet tillräcklig kunskap? Vem och vilken typ av erfarenheter vill man höra?

Förmågan att bemöta behövs. Detta är dock inte alltid så lätt. Erfarenhetsexperter har ibland känslan av att de behandlas med “silkeshandskar”. Det betyder att de känner att deras färdigheter och förmågor är underskattade. Experter vågar inte alltid sätta sig själva i en jämställd ställning. Ibland möts erfarenhetsexperter av alltför hårda åtgärder.

Det är viktigt att ha olika handskar, men det bästa är att komma in i situationen utan dem, och träffa personen utan förutfattade meningar. Då kan man fundera på vad det är för handskar som behövs.”

Det skulle vara viktigt att tala om saker med deras riktiga namn. En diskussionsdeltagare pratade om hur ofta de upplever att de blir lyssnade på upp till en viss punkt. Man hör saker som man vill höra, men inte utöver det. Det ska inte finnas för svåra upplevelser eller sådana som inte passar in i de professionellas uppfattningar. Det skulle dock vara viktigt att kunna höra smärtsamma saker också. Det här är trots allt andras verkliga upplevelser.

I möten är närvaro, respekt, lyssnande och ett genuint bemötande viktigt. Dessutom är tillit viktigt. Det vore betydelsefullt att komma till olika möten på ett sådant sätt att du kan lita på att den andra vill dig väl, och inte på ett sådant sätt att ditt huvud redan är fullt av förutfattade motargument. Var och en av oss kan påverka våra olika möten och hur vi är i dem.

Det är viktigt att vi möter varandra väl i vardagen, så att det onda inte kommer i cirkulation. Jag kan själv till exempel påverka hur andra barnskyddsklienter möts i framtiden, när jag presenterar en bra bild av mig själv.”

Tidigare ansågs det inte ha samma värde att använda erfarenhetsexperter som idag. Idag verkar viljan att utveckla tjänster tillsammans vara den dominerande idén. Vi vill höra erfarenheter och använda dem för att utveckla tjänster. Användningen av erfarenhetsexperter är bekant för många yrkesverksamma som arbetar i olika delar av Finland.

När man använder erfarenhetsexperter måste man vara försiktig så att man inte bara skenbart bjuder in dem. Deltagandet måste vara genuint. Det är nödvändigt att medvetet fundera över varför en erfarenhetsexpert önskas dit och vad som är motiven bakom denna inbjudan. Samarbete ska vara genuint och djup samutveckling samt en del av processen, inte konstgjort och något som bara ser bra ut på pappret.

Diabloggar

  • Barn, unga och vuxna sitter i samma ring under "Skididialoger"

    Grundskoleelever i staden Lahtis går på s.k. “Skididialoger” (Kids-dialoger, fri översättning) tillsammans med vuxna. Skididialogerna är en modell för konstruktiv diskussion som är riktad till barn och unga och som utgår utifrån Dialogpaus-modellen. Utbildningsplanerare Petra Larvus berättar om Skididialogens födelse, dess befästande i stadens strukturer och de insikter som framkom från dialogen.
  • MuseoX -projektet gör Dialogpaus till en del av museets vardag

    Har du någonsin undrat över om det någonstans fanns ett utrymme för fredlig, jämlik och respektfull dialog? Oroa dig inte, ett sådant utrymme kommer att färdigställas som en del av MuseoX-projektet i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen år 2024. I denna diablogg berättar projektforskaren Henna Kojo och insamlingschefen Teemu Ahola hur Dialogpaus-dialogen blev en del av ett nytt museum för kommunikation, spel, post och digitalt liv.
  • Erfarenhetskunskap som stöd för beslutsfattande - Tammerfors stad involverar invånare i trafikplaneringen

    Tammerfors stad och Tammerforsregionens projekt kring en digital medborgarpanel har strävat efter att utveckla nya redskap för kommunerna att involvera invånarna och ett lätt och nytt sätt för invånarna att delta. Syftet för projektet har varit att genom Dialogpaus-metoden höra kommuninvånarnas erfarenheter och utnyttja dem rent konkret i stadsregionens trafikplanering. 
Alla diabloggar