Kuva: Laura Vanzo (Tampere Photo Bank by Visit Tampere)

Målsättningarna för den digitala medborgapanelen

Tammerforsregionens framtidsvision är en för världen öppen och smart växande region där man europeiskt kan bo urbant eller tätt i byar, vars grannskap är trygga och hemtrevliga. Invånarna erbjuds hållbara sätt att röra på sig samt möjligheter att delta och det råder en känsla av gemenskap. Förhoppningen är att stadsregionen känns viktig för alla. Detta förutsätter att staden utvecklas tillsammans med invånarna genom att involvera och lyssna till dem. 

Innan staden involverade invånarna föregicks det av ett gemensamt projekt mellan Tammerfors stad och Tammerforsregionen. Projektet innehöll en digital medborgarpanel som var verksam från början på år 2021 till oktober 2022. I denna text har vi intervjuat projektchefen Johanna Kurela och Minna Lerbäck från Tammerforsregionens samkommun. Till Tammerforsregionen hör Kangsala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Pirkkala, Tammerfors, Vesilahti och Ylöjärvi. 

Målet för den digitala medborgarpanelen var att utveckla ett nytt redskap för att involvera kommuninvånarna på samt för dem ett nytt och lätt sätt att delta. Målsättningen var också att öka dialogen, delaktigheten och samhörigheten, att leda med kunskap, förstå invånarna bättre samt stödja digitalisering på olika sätt. Det nya sättet att delta provkördes i en stor regiondiskussion vars ämne var regioninvånarnas sätt att röra på sig nu och i framtiden. Ämnet berör alla på sätt eller annat och därför var det också viktigt att i trafikplaneringen höra en så stor och mångsidig grupp som möjligt. 

Med utgångspunkt att utnyttja erfarenhetskunskap i trafikplaneringen

Utgångspunkten för projektet var att göra invånarna delaktiga och också att använda sig av erfarenhetskunskapen i beslutsfattandet. Stadsregioner förpliktas inte på samma sätt som städer till att arrangera olika sorters medborgaraktiviteter. Professorn i miljöfostran vid Tammerfors universitet Kirsi Pauliina Kallio ser här en fara för demokratiskt underskott och för att invånarnas kunskap blir outnyttjade i beslutsfattande.

I bakgrunden för projektet fanns en tanke om att dialog kunde vara det sättet som vi kan använda för att få mer djup i diskussionerna och också mer information från deltagarna”, Johanna Kurela

Erfarenhetsbaserad kunskap sågs som centralt i projektet och man ville använda sig av denna vardagskunskap i trafikplaneringen. Först var det väsentligt att samla in erfarenhetskunskap som sedan kunde omformas till något som kan användas i trafikplaneringen. Dialogpaus lämpade sig utmärkt för att höra om olika erfarenheter. 

Inom projektet gick man in för att arrangera en stor regiondiskussion där alla som upplevde Tammerforsregionens trafik som viktigt fick delta. Med bjöds även separat vissa medborgargrupper som annars lätt hade kunnat bli utanför diskussionerna, men som likväl berörs av ämnet. Till exempel för funktionshindrade arrangerades en egen diskussion som gav mycket värdefull information om utmaningarna i regiontrafiken. 

Dialogpaus valdes som metod för diskussionerna då den ansågs lämpa sig för att höra om olika erfarenheter. Diskussionerna arrangerades på distans då syftet var att föra samman människor från ett stort geografiskt område. Man vill göra det så lätt och okomplicerat som möjligt att delta. 

Projektet nådde en stor mängd nöjda diskussionsdeltagare 

Projektet nådde till slut närmare 400 deltagare i 57 olika diskussionsgrupper. Dialoger om invånarnas sätt att röra på sig i regionen nu och i framtiden fördes i över 100 timmar. Dialogpausmetoden sågs fungera utmärkt i diskussionerna, där människor kunde samlas trots långa fysiska avstånd.

I regiondiskussionerna deltog också många personer som för första gången deltog i ett digitalt möte. Nästan 80 % av deltagarna deltog för första gången i ett evenemang som staden eller kommunen arrangerade. En fjärdedel av deltagarna var över 65 år gamla. Trots att det handlade om digitala sammanhang så deltog också den äldre befolkningen flitigt. Ämnet var helt klart viktigt och det engagerade både män och kvinnor i nästan lika hög grad. Däremot deltog det färre personer under 18 år i diskussionerna och de hade gärna fått vara med fler unga. 

Nästan alla som fyllde i feedbackblanketten upplevde diskussionen som en trevlig upplevelse där kändes tryggt att dela med sig av egna erfarenheter. Ingen upplevde diskussionen som obehaglig eller helt otrygg. Johanna Kurela och Minna Lehrbäck beskriver diskussionernas atmosfär som varm och jämlik. Deltagarna hade ett klart behov av att diskutera och få dela med sig av sina egna erfarenheter. 

Det känns kanske lite som att deltagarna hade ett lite uppdämt behov av att få diskutera och få dela med sig av sina erfarenheter tillsammans med andra människor. Blev kvar med känslan av att många upplevde det trevligt att få diskutera med helt okända personer. Och hur snabbt vi kom till en ganska personlig nivå”, Johanna Kurela

Deltagarna fick förutom nya perspektiv också en bättre förståelse för varandras behov. Förståelsen fördjupades åt båda hållen. Bland annat hördes konkreta exempel om hur man till exempel i Vesilahti, som saknar kollektivtrafik och närmaste butiken ligger 20 km bort, är tvungen att använda sig av bilen. Samtidigt fanns en förståelse för att man i Tammerfors centrum hade ett behov av att öka antalet cykelrutter och begränsa biltrafiken.

En del av deltagarna hade deltagit i diskussionerna med en särskild agenda. De hade kommit för att “ösa över allt de tyckte och tänkte”. Diskussionernas lugn, jämlikhet och struktur hade till slut ändå lett till att de hade fått mental ro och kunnat njuta av diskussionerna, vilket hade känts som frigörande för tanken. De saker man hade burit på hade man fått sagt, men de hade uttryckts konstruktivt och också med respekt för de andra deltagarna. 

Att öka förståelsen är enligt mig en av de mest betydelsefulla sakerna.  Deltagarna berättade att även om de eventuellt deltog med en särskild agenda så förändrades känslan under resans gång då de lyssnade till varandra. och då förståelsen ökade”, Minna Lehrbäck

Erfarenhetskunskapen kommer att utnyttjas i utvecklingsarbete 

Tammerfors stadsregioners kommuner har tillsammans förbundit sig till att minska på trafikutsläppen och målet är att vara kolneutrala i regionen år 2030. Det här betyder att växthusutsläppen minskas med 80 % sedan år 2007 fram till år 2030 och resten av de 20 % som kvarstår binds samman med kolsänkan och kompenseras. I den stora regiondiskussionen hörde man deltagarna berätta om vilka gärningar som främjar hållbar mobilitet som de själva var redo att göra i den närmaste framtiden. 

Utifrån den stora regiondiskussionen har man sammanställt ett materialpaket som kan utrnyttjas i forskning eller i kommunernas utvecklingsarbete. Resultaten kommer att användas i utvecklingsarbete redan nu, men därtill ger de även värdefull information om utmaningar och förbättringsförslag också i ett långt perspektiv. Med hjälp av materialet har man dessutom sammanställt sex olika invånarprofiler och deras behov och önskemål. Genom att uppmärksamma olika gruppers önskemål strävar man efter att garantera att möjligast många blir hörda. 

Dialogpaus kommer att utnyttjas också i fortsättningen då man önskar involvera invånarna 

Det kommer även i fortsättningen att arrangeras Dialogpaus-samtal i Tammerfors stadsregion.Tammerfors stad har utbildat och utbildar fortsättningsvis sin personal i metoden. Enligt projektchefen har Dialogpaus spridits som löpelden. Det finns både efterfrågan och inspiration till att arrangera diskussioner och framtida utbildningar är redan fullsatta.

I Tammerfors stad förnyas delaktighets- och gemenskapsplanen detta år. Målet är att undersöka kännedomen om Dialogpaus och andra diskussionsevenemang samt kartlägga invånarnas vilja att delta i dem. Med hjälp av kartläggningen kan man känna igen och uppmärksamma olika typer av deltagare och arrangera påverkningsmöjligheter för dem alla. Därtill har projektet resulterat i en kärngrupp bestående av personer som är intresserade av att utveckla regionen. Det är fritt fram för vem som helst att gå med i gruppen. 

Vi kartlägger nu en slags diversitet om vad människor saknar och strävar sedan efter att svara på detta genom att erbjuda alla typer av deltagare det bästa sätter att delta för just dem””, Johanna Kurela

Projektet är ett inspirerande exempel på hur städer kan involvera invånare i beslutsfattande. Man har lyckats samla en mångsidig deltagargrupp och många sådana personer som oftast inte deltar i liknande sammanhang. Detta är ett bevis på att ämnet känns relevant. De goda resultaten påvisar också hur Dialogpaus-diskussionerna har lyckats. 76 % skulle gärna delta på nytt och 93 % önskar fler smågruppsdiskussioner i den egna kommunen. Projektet är ett bra exempel på hur man kan involvera och lyssna till en stor mängd människor.

Från Dialogpaus-samtalen minns jag bäst kommentarerna om hur inspirerande och 

stärkande det är att leda en sådan diskussion. Det byggs upp en speciell två timmars öppen kontakt med deltagarna. Stärkande är ett ord som ofta nämndes under diskussionerna.”, Minna Lehrbäck

Resultaten från feedbackblanketten från Tammerfors regiondiskussion (på finska)

#erätauko #dialogpaus #tampere #tampereenkaupunkiseutu #trafik #trafikplanering

Eveliina Alho

Praktikant

Dialogpaus-stiftelsen

Översättning: Jonna Similä

 

Diabloggar

  • Barn, unga och vuxna sitter i samma ring under "Skididialoger"

    Grundskoleelever i staden Lahtis går på s.k. “Skididialoger” (Kids-dialoger, fri översättning) tillsammans med vuxna. Skididialogerna är en modell för konstruktiv diskussion som är riktad till barn och unga och som utgår utifrån Dialogpaus-modellen. Utbildningsplanerare Petra Larvus berättar om Skididialogens födelse, dess befästande i stadens strukturer och de insikter som framkom från dialogen.
  • MuseoX -projektet gör Dialogpaus till en del av museets vardag

    Har du någonsin undrat över om det någonstans fanns ett utrymme för fredlig, jämlik och respektfull dialog? Oroa dig inte, ett sådant utrymme kommer att färdigställas som en del av MuseoX-projektet i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen år 2024. I denna diablogg berättar projektforskaren Henna Kojo och insamlingschefen Teemu Ahola hur Dialogpaus-dialogen blev en del av ett nytt museum för kommunikation, spel, post och digitalt liv.
  • Dialogpaus-diskussioner om erfarenhetsexpertis inom barnskyddet

    Även om erfarenhetsexpertis har etablerat sin plats inom det finländska barnskyddet finns det många frågor och skilda åsikter relaterade till verksamheten. Den femdelade diskussionsserien "Erfarenhetsexpertis på djupet" syftade till att besvara nyckelfrågor genom att lyssna på erfarenhetsexperter och andra yrkesverksamma inom området med hjälp av Dialogpaus-metoden.
Alla diabloggar