Sören Lillkung / Photo by Cata Portin

“Att sitta i en ring, ansikte mot ansikte, var ett sätt att nå samförstånd redan bland ursprungsfolken. I Dialogpaus-diskussionerna finns samma visdom. För mig är Dialogpaus viktigt för att alla onödiga titlar lämnas bort och alla står på samma linje.

Samhället kan ibland vara hierarkiskt och jämförande, och enskilda framgångsrika människor lyfts fram. I Dialogpausen är man fri från hierarkier och man söker förståelse tillsammans. Alla är lika värdefulla i diskussionen.

Jag har märkt att jag blir ödmjukare i Dialogpaus-diskussioner, men samtidigt hjälper diskussioner mig att växa. Allt under en och samma dialog. Man lyssnar på varandra och låter alla prata utan att avbryta. Man vill höra och förstå vad den andra säger. På många håll har det blivit vanligare att man avbryter andra och försöker dominera diskussionen.

Det känns som att medierna också föredrar diskussioner med mindre fakta och mer dramatik. Man vill ha starka och motsatta opinioner. Dialogpausen tar en annan väg. Metoden är väldigt viktig för Svenska kulturfonden, och vi är glada över att få vara med i verksamheten.

Vi började med att använda metoden internt, och har nu också börjat sprida ut den till våra partner. Svenska språket är ett minoritetsspråk i Finland, och studierna visar att språkklimatet har blivit sämre under de senaste åren. Jag tror inte att någon vill med flit göra svenskans position sämre i Finland, men olika grupper möter inte varandra tillräckligt. Problem föds då möten och förståelse saknas.

Möten som leder till förståelse behövs mellan alla språkgrupper som finns i Finland. Kulturfonden vill skapa ett öppet och inkluderande samhälle, där alla har rätt till utbildning och kulturell mångfald. Dialogpaus stöder oss i vårt mål.

Vi har använt metoden med vår egen personal till exempel för att öka förståelsen mellan olika områden. Vi har också ordnat politiska diskussioner med Dialogpaus-metoden, och våra samarbetspartners använder metoden allt mera.

Jag tror det är möjligt att göra finländare till folket som diskuterar mest i hela världen, men det kräver arbete. Vi vill också ha med dem som inte ens vill diskutera och vars röst inte hörs i samhället. Vi måste få båda ytterligheterna med. Alla ska delta i dialogen.

Om vi tänker på svenskans ställning i Finland, kan vi inte bara försöka att få De andra att förstå oss. Vi måste också själva lära oss att förstå de andra. Förändringen börjar alltid från dig själv. Det är inte alltid andra som har fel, och förståelsen kommer inte utifrån, utan inifrån.”

Sören Lillkung, VD, Kulturfonden

Diabloggar

  • Från festivaler till vardaglig dialog – vad lärde vi oss av fem år av Bra Sagt?

    Många upplever att den finländska samtalskulturen har blivit tillspetsad och mer polariserad – men den behöver inte vara det. Under fem år har projektet Bra Sagt tillsammans med över 200 samarbetspartners byggt utrymme för konstruktiva samtal. I denna dialblogg stannar vi upp längs vägen och granskar vilka avtryck projektet har lämnat på människor, gemenskaper och vardagliga möten.
  • Funktionshindrades röster hörs – Personer med funktionsnedsättning och valkandidater i gemensam Dialogpaus-cirkel

    SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder har genom sina Dialogcaféer fört samman personer med funktionsnedsättning och valkandidater för gemensamma Dialogpaus-samtal. Dialogerna har ökat förståelsen, stärkt delaktigheten och gett utrymme åt röster som ofta inte blir hörda. I denna artikel intervjuas SAMS jurist Marica Nordman.
  • Barns och ungas dialogfärdigheter skapar grunden för demokratin

    Stiftelsen Brita Maria Renlunds minnes (Stiftelsen BMR) främsta mål är att öka välmående för barn och unga genom att skapa hopp och framtidstro. Stiftelsen BMR finansierar Stiftelsen Dialogpaus som arbetar för samma mål genom att öka barns och ungas dialogfärdigheter. ”Dialogfärdigheter är demokratifärdigheter”, säger Birgitta Forsström, vd för Stiftelsen BMR och styrelseordförande i Stiftelsen Dialogpaus.
Alla diabloggar