POLAMK 10/2022. Foto: Jenna Lehtonen www.jennalehtonen.com

Dialogpaus-metoden intogs snabbt som en del av projektvardagen i Polamk

Samarbetet mellan polisen och Dialogpaus-stiftelsen inleddes 2021, då Dialogpaus-metoden diskuterades inom projektet Polisens samhällskommunikation. Polisyrkeshögskolan (Polamk) såg ett behov av att utveckla samhällsdebatten och främja dialog, och Dialogpaus-metoden ansågs vara ett lämpligt sätt att uppnå dessa mål. Dialogpaus-stiftelsens roll som en neutral facilitator utanför polisförvaltningen ansågs värdefull, eftersom den skulle förhindra den betoning som diskussioner som organiseras av myndigheterna själva kan ha.

Hittills har Dialogpaus-metoden använts i tre olika Polamk-projekt. Dessa är Modellering av förundersökning av människohandelsbrott (Ihmemalli), Polisens samhällskommunikation och Förutredning som stöder reformen av strategin för organiserad brottslighet. 

I projektet Polisens samhällskommunikation ordnades en workshop -dag, där fem olika Dialogpaus-diskussioner arrangerades på eftermiddagen efter workshopparna. Polisledningen, chefer för polisstationer, nationella kommunikationsexperter, intressenter och media bjöds in att delta i diskussionerna. Syftet med dialogerna var att identifiera milstolpar för projektet genom att rådfråga ett brett spektrum av aktörer.

Projektet Förutredning som stöder reformen av strategin för organiserad brottslighet fokuserade på två teman: administrativ brottsförebyggande verksamhet och skydd av ungdomar mot brottslighet. I Dialogpaus-diskussionerna deltog ett brett spektrum av deltagare från myndigheter, organisationer, erfarenhetsexperter som brutit sig loss från brottslig verksamhet, företrädare för näringslivet och experter med olika bakgrund. Diskussionerna gav material till rapporten, fördjupade frågeställningarna och identifierade utgångspunkter för framtida lösningar och prioriteringar.

I projektet Modellering av förundersökning av människohandelsbrott (Ihmemalli) ordnades fem olika evenemang på distans för polisledningen på fem olika polisstationer. Dessa kompletterades med två dialoger för den tredje sektorn och två dialoger med ett brett deltagande av olika myndigheter. Inbjudningsprocessen för diskussionerna på de olika polisstationerna inleddes med en begäran till polisstationens ledning om att nominera en eller flera personer som skulle delta i Dialogpaus-diskussionerna.

Enligt Iina var inbjudningsprocessen effektiv och diskussionerna samlade en bred grupp av deltagare. “Diskussionerna gjorde det möjligt för oss att slå två flugor i en smäll. Vi stödde dialog och utveckling mellan förvaltningen och aktörerna, men samlade också in empiriskt forskningsmaterial till forskningsprojektet från anteckningarna av diskussionerna“, berättade Iina.

 

Vad har Dialogpaus-metoden bidragit med i de diskussionerna som Polamk har organiserat?

Iina berättar att särskilt i Ihmemallil-projektet var dialogerna med representanter från tredje sektorn givande och att Dialogpaus-metoden gav en unik möjlighet att diskutera ämnet inom ramerna för projektet. ”Ofta är det bara de största organisationerna som får komma till tals, men nu kunde även mindre organisationer få samma möjlighet att diskutera med andra och känna sig hörda”, säger Iina.

Ett tryggt utrymme för dialog och att man inte utvärderar vem som kommer från vilken vinkel var viktiga faktorer för deltagarna.”

Terhi berättar att det som var särskilt givande var att gå igenom spelreglerna och förbinda sig till att följa dem från början. Terhi såg att detta betonade av vikten av dialog, att inte söka konsensus utan sträva efter att få fram olika perspektiv. ”Diskussionen utifrån reglerna var befriande och människorna var mycket engagerade i diskussionen.

Pirjo uppskattade den lugna känslan som metoden gav. “Att be människor fokusera och bearbeta sina egna idéer kräver orientering, men ger sinnesfrid. Diskussionerna gav människor tillåtelse och möjlighet att fokusera, stanna upp och reflektera över sina egna tankar i lugn och ro”, säger Pirjo. ”Laura har också en utmärkt förmåga att fånga upp tysta röster, eftersom man ska delta i diskussionen då man blir tillfrågad, inte tvingad” , tillägger Pirjo.

Fokusera, lyssna, delta – och ge andra samma möjlighet.”

Feedbacken från diskussionerna har varit positiv enligt alla respondenter. Diskussionerna uppfattades som användbara och intressanta, och projektledarna har inte hört någon negativ feedback.

Pirjo tillägger dock att framgången med dessa evenemang har lett till önskemål om att diskussionerna ska fortsätta. “På sätt och vis är förhoppningen att nu när vi har träffats, knutit kontakten med nya aktörer och fått ett gemensamt perspektiv, vad händer då? Det var synd att det vid detta skedet i processen då vi arbetar med bakgrundsrapporten inte fanns något som kunde ge oss en mer långsiktig bild av framtiden“, säger Pirjo och pekar på skuggsidan av diskussionernas roll som en kartläggning av situationen utan några långsiktiga steg-för-steg-instruktioner.

 

Expertisen hos Dialogpaus-stiftelsens team lade grunden för framgångsrika diskussioner

“Att vi har haft professionella facilitatorer som har lett diskussionerna har bidragit mycket till arbetet. Professionalism, rutin och stadig erfarenhet har gjort att vi har kunnat fokusera på diskussionen och anteckningarna“, säger Pirjo. ”Det krävs en oerhör kompetens för att inte rusa in utan istället skapa en lugn atmosfär”, tillägger Terhi.

Erfarenheterna av att facilitatorerna ibland kan ryckas med och glömma bort sin roll som facilitator är välbekanta för respondenterna. Detta är ytterligare ett skäl till att facilitatorernas roll som aktörer utanför institutionen uppskattades.

I intervjun ansåg Terhi, Iina, Minna och Pirjo att det var särskilt viktigt att planera teman för diskussionerna noggrant och att reflektera över dem i lugn och ro innan de började processen med att bjuda in och organisera diskussionerna. Noggranna och professionella förberedelser inför evenemanget gjorde att dialogerna kunde genomföras smidigt och i en avslappnad atmosfär.

Jag tyckte att det var ett viktigt tillägg att Laura antecknade de teman som kom fram under diskussionen. Efteråt diskuterade vi dessa med Laura och det var ett mycket viktigt tillägg. En professionell facilitator kanske fångar upp något som vi andra missar“, tackar Minna.

Iina, Terhi, Minna och Pirjo konstaterar att  Dialogpaus-metoden kommer att finnas med i deras verktygslåda när ett potentiellt behov och möjlighet att använda metoden identifieras vid planeringen av nästa projekt. Att möjliggöra flerstämmiga diskussioner ses som avgörande inte bara för det interna polisarbetet, utan även för samarbetet med externa aktörer. De intervjuade ser Dialogpaus-metoden som ett utmärkt sätt att uppnå detta mål.

Diabloggar

  • Dialogpaus-diskussioner som stöd för Nationalmuseets renoveringsarbete - vems historier borde berättas?

    Finlands nationalmuseum håller på att förnyas. Som en del av förnyelseprocessen ordnades en serie Dialogpaus-diskussioner under våren 2023 för att öka förståelsen för kulturer, identiteter och historia ur olika perspektiv. För denna diablogg har Elisa Sarpo, community manager på Nationalmuseet, och Hanna Korhonen, museilektor, intervjuats.
  • Barn, unga och vuxna sitter i samma ring under "Skididialoger"

    Grundskoleelever i staden Lahtis går på s.k. “Skididialoger” (Kids-dialoger, fri översättning) tillsammans med vuxna. Skididialogerna är en modell för konstruktiv diskussion som är riktad till barn och unga och som utgår utifrån Dialogpaus-modellen. Utbildningsplanerare Petra Larvus berättar om Skididialogens födelse, dess befästande i stadens strukturer och de insikter som framkom från dialogen.
  • MuseoX -projektet gör Dialogpaus till en del av museets vardag

    Har du någonsin undrat över om det någonstans fanns ett utrymme för fredlig, jämlik och respektfull dialog? Oroa dig inte, ett sådant utrymme kommer att färdigställas som en del av MuseoX-projektet i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen år 2024. I denna diablogg berättar projektforskaren Henna Kojo och insamlingschefen Teemu Ahola hur Dialogpaus-dialogen blev en del av ett nytt museum för kommunikation, spel, post och digitalt liv.
Alla diabloggar