När Petra började arbeta i staden Lahtis för några år sedan pågick UNICEF:s barnvänliga kommunprojekt inom grundutbildningen i Lahtis. Petra berättar att hon tillsammans med sin kollega som leder projektet funderat över vad det är för åtgärder som har vidtagits inom grundutbildningen inom ramen för projektet.
Under den diskussionen nämnde jag att det vore jättebra om det anordnades en frågestund, där barn och unga intervjuar stadsdirektören – lite som skididialoger!
Då hänvisade Petra bara till samtalet mellan stadsdirektören och barnen, för att bekanta barn och unga med stadens beslutsfattande och hur saker och ting utvecklas i staden. Senare etablerades detta även som en del av Skididialoger-modellen.
Hur tog Skididialogen form till slut?
När Lahtis valdes till europeisk miljöhuvudstad 2021 var stadsbornas deltagande en av de högsta prioriteringarna i miljöstadsprojektet. Petra berättar att projektet tillsammans med stadens Dialogpaus-nätverk började fundera på hur man skulle få barn och unga med i samhällsdiskussionen. Under dessa samtal formades idén om Skididialoger och dess kombination med Dialogpaus-metoden fick slutligen sin nuvarande form.
Barn, unga och vuxna i samma ring
Skididialogerna samlar barn, unga och de vuxna som arbetar med dem och beslutar i olika frågor. Under Skididialogerna byggs en gemensam förståelse mellan barn, unga och vuxna genom att sammanföra dem för en diskussion om samhällsfrågor på möjligast jämlika villkor.
En bred kompetens, delaktighet och socialt inflytande kommer starkt fram i läroplanen – det sägs tydligt att barn och unga ska erbjudas möjligheter till detta. Under Skididialoger bjuds centrala vuxna och beslutsfattare in för att prata med barn och unga, föra en dialog och uppleva olika aha-upplevelser på olika håll.
Enligt Petra kan barn och ungas interaktions- och dialogförmåga stärkas genom Skididialoger och de är färdigheter som är viktiga för framtiden: “att utveckla emotionella och interaktionsmässiga färdigheter är den mest konkreta kärnan i läroplanen.”
Skididialogen genomförs med typiska inslag av en Dialogpaus-diskussion: i diskussionen är deltagarna jämställda med varandra, diskussionen leds av en utbildad Dialogpaus-diskussionsledare och en sekreterare gör anonyma anteckningar över diskussionens innehåll. Spelreglerna för en konstruktiv diskussion har anpassats för att vara mer lämpade för målgruppen och de vidareutvecklas för de yngsta eleverna i ett bildformat.
Skididialogernas målsättningar är att:
- Ge tid för en genuin dialog.
- Öka förståelsen och välmåendet.
- Stärka känslan av samhörighet.
- Utveckla känslomässiga färdigheter och interaktionsförmåga.
- Skapa ett jämlikt sätt att delta och påverka.
Den första versionen av Skididialogerna förverkligades på distans under miljöhuvudstadsåret på grund av coronapandemin. De allra första live diskussionerna hölls hösten 2021 i samband med en miljögala för barn och unga.
I början av december 2022 belönades Skididialogerna på Kommunarbete2030-galan för ett inspirerande och imponerande utvecklingsarbete. Skididialogerna har också belönats av Stiftelsen Dialogpaus som en av de aktörer som har fått det finska dialoginsats-erkännandet 2021 för aktörer som har gjort ett långsiktigt arbete för att stödja dialog.
Skiddialoger som en del av grundutbildningen
Skiddialogerna har godkänts av grundutbildningens ledningsgrupp. Under läsåret anordnas fem dialoger för grundskoleelever: under höst- och vårterminerna regionala dialoger och dialoger mellan olika skolor och en gång om året en dialog på stadsnivå. Dessutom kommer två evenemang att anordnas där grundskoleelever kan föra ett samtal med borgmästaren.
Man kan se effekten av skididialogerna av att denna modell är ett minimum och redan i höst har vi haft betydligt fler dialoger än vad som är minimitalet. Skiddialogerna behövs verkligen.
Från skolorna väljs 2-3 representanter, som ofta tas in från elevkårens styrelse. Eftersom vardagen i skolorna är hektisk är det lättast att inledningsvis vända sig till varje skolas elevkårsstyrelse och den handledande läraren för respektive skolas elevkår. Strävan är ändå alltid att erbjuda alla som önskar att delta en möjlighet att göra det. Att öka deltagandet genom Skididialoger är ett av de viktigaste målen.
I centrum för grundutbildningen finns ett välmående barn med en bred kompetens och detta förverkligar Skididialogerna
Hela stadens Skididialoger anordnas en gång under läsåret. Här diskuterar skolornas representanter på stadsnivå ett ämne som berör en stor mängd människor. Till exempel i höstas i Lahtis anordnades tillsammans med Finlands Föräldraförbund och Utvecklingscentrum Opinkirjo en Skididialog med anknytning till trafiksäkerhet under Barnrättsveckan. I diskussionen deltog förutom eleverna stadens trafikplanerare, representanter för lärarkåren och föräldraföreningen samt miljöpedagoger.
Dialogernas anteckningar och insikter som stöd för utvecklingsarbete
Petra säger att Skididialogerna föreslås och tas fram som ett alternativ för olika situationer och behov. Skolorna har själva också märkt att Skididialoger är ett snabbt sätt att lyssna till elever och samtidigt samla in en stor mängd data för att stödja utvecklingsarbete.
För varje Skididialog görs en sammanfattning över innehållet och insikterna. Sammanfattningen distribueras sedan till att parter som varit med i diskussionen. Petra poängterar att syftet med Skididialogerna inte är att diskutera bara för diskussionens skull, utan att utifrån sammanfattningarna inleds en reflektionsprocess över hur verksamheten bör utvecklas.
Vi letar alltid efter större eller mindre handlingar som kan föras in i skolans vardag.
Till exempel i diskussionerna om möten i vardagen framkom det att många elever kände att de inte blir bemötta. Särskilt regnbågsunga kände att de inte blev bemötta som sig själva. Som svar på detta anordnades sex utbildningstillfällen med temat om att träffa regnbågsbarn och unga i Lahtis. I utbildningen deltog vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Dessutom gjordes ett bingofält över vardagens små möten för skolorna.
I Lahtis arbetar man dialogiskt över hela linjen
Dialogpaus används övergripande i hela Lahtis och ett långsiktigt aktivt och framåtblickande arbete har gjorts för att utveckla arbetet. År 2019 fick Lahtis det finska dialoginsats-erkännandet. Då valde stiftelsen Dialogpaus Lahtis Dialogpaus-nätverk och stadens anställdas dialogkunskaper. I november 2022 belönade Lahtis stad stadens Dialogpaus-nätverk med priset för arbetslivsutveckling.
Petra beskriver att man har hittat likasinnade i Lahtis, som velat utveckla användandet av dialog och främja det gemensamma bästa. Dialogpaus-nätverket är en aktiv och enhetsöverskridande aktör i hela staden. Det finns redan ett 100-tal stadsanställda som är dialogentusiaster och som fått en Dialogpaus-diskussionsledarutbildning.
Vi ska göra Lahtis till den bästa samtalsstaden i Finland.
Dialogpaus har införts i strukturerna och är en stark del av stadsorganisationen. Dialogpaus-diskussioner har förts vid kommunfullmäktigeseminarier och Lahtis förmansdag. Möjlighet till gemensam diskussion och möte anordnas för kommunens medborgare vid Monttu auki-evenemanget.
I Lahtis har Dialogpaus introducerats väldigt starkt för vuxna. Det var naturligt för oss att vi ville föra vidare metoden också till barn och unga.
Skididialoger är inget projekt utan har på samma sätt införlivats i strukturerna och en del av läroplansarbetet. Petra säger att fördelen i Lahtis är att både Dialogpaus och Skididialogerna har talats om målmedvetet i olika sammanhang. Till exempel är delaktighet ett stort tema i stadens strategi och genomförs genom Dialogpaus-metoden och Skididialogerna.
Modellen Skididialoger skapades för att möta behovet för hur vi kan genomföra barn och ungas delaktighet i enlighet med stadens strategi och göra deras röst hörd i frågor som berör dem.
Lahtis har verkligen fått upp farten. Till näst expanderar Skididialogerna till småbarnspedagogiken och Dialogpaus-utbildningarna för förskoleärare under hösten är precis på väg att slutföras.
Skididalogerna är gjorda för att användas
Användningen av Skididialoger stöds i Lahtis på många sätt. Enligt Petra är syftet i Lahtis att säkerställa att Skididialog finns färdigt i strukturerna och att det är möjligast lätt att ta i bruk metoden. På så sätt är den redo att användas av till exempel lärare. Till exempel har skolorna i Lahtis fått färdiga dialogmanus för diskussioner av olika längd och man kan låna ett Skididialogerpaket som innehåller allt enhetligt material som behövs för att organisera en dialog i praktiken.
Dessutom erbjuder Lahtis regelbundet diskussionsledarutbildningar i Dialogpaus-metoden samt olika vidareutbildningar för dem som redan är utbildade.
Skididialogerna är också en del av programmet Sustainable City som finansieras av miljöministeriet. I projektet Hållbar inkludering i Lahtis testas Skididialogen ur den cirkulära ekonomins synvinkel. Inom ramen för projektet har man gjort återanvändbara insiktskort där man förutom diskussionens insikter också samlar in deltagarnas bedömning av hur samtalet kändes. Under projektets gång kommer en delaktighetskarta att sammanställas och en arbetsbok baserad på Lahtis deltagandemodell. Andra kommuner kan använda delaktighetskartan och arbetsboken som de vill. Modellen är användbar både för mindre och större kommuner.
I Lahtis hoppas man att Skididialogerna ska prövas på även i andra städer och kommuner och det har även funnits ett intresse för Skididialogerna.
Skididialogerna är gjorda för att användas. Vi har gjort detta med hjärta i Lahtis, så vi hoppas att glädjebudskapet kommer att spridas också annanstans. Utbyte av idéer är en riktigt bra sak och vi hjälper och sporrar gärna där det behövs
Erfarenheter från skolor
Under det gångna året har fyra regionala Skididialoger anordnats under våren. Dialogernas tema har varit faktorer som ökar och utmanar känslan av gemenskap i skolmiljön och temat har diskuterats utifrån resultaten från 2021 års skolhälsoenkät. Representanter för elevkåren deltog i dialogerna från årskurserna 5-9 tillsammans med vuxna i vardagen och beslutsfattare.
Sammanställningen av Skididialogerna visade att diskussionerna upplevdes som positiva och att de ökade en ömsesidig förståelse. Diskussionen ansågs också ha medfört nya perspektiv. Barnen och ungdomarna tyckte att klassen oftare kunde stanna upp för att diskutera saker. Bifogat insikter från de som deltagit i Skididialogerna:
- “Jag förväntade mig inte så kloka och modiga människor. Jag lärde mig olika perspektiv av andra elever och också om andra skolor. Det skulle vara bra att organisera dessa oftare.”
- “Fantastiska lyssnare och en förmågan för att stanna upp”
- ”Jag gillade diskussionen, den innehöll många åsikter och tankar som var bra. Alla fick vara sådana som de ville”
- “En rolig klass och det var trevligt att berätta om sina åsikter”.
Under hösten diskuterade femteklassarna och de vuxna som arbetar med dem välmående och trygghet på fritiden. Med Skididialogerna känns det lättare att förstå att många andra också ställs inför samma frågor och funderar på dem. Diskussionen gjorde det möjligt att dela erfarenheter och bli hörd. Deltagarnas insikter:
- “Det var trevligt att höra andras tankar om olika saker”
- “Jag mådde bra och det var intressant att vara här och att andra lyssnade på mig”
- “Vi borde prata mer med varandra.”
Under hösten arrangerades det även dialoger inom skolan. Till exempel har Karistos skola använt Skididialoger för att fundera över vilka saker som är bra i deras skola och vilka saker som de skulle vilja ändra på. Under vårterminen anordnar elevkårens styrelse en temavecka under vilken de önskemål som uttrycks i Skididialogerna förverkligas.
Med Skididialogen var vårt mål att göra elevernas röster hörda och samtidigt öka elevernas delaktighet och känsla av tillhörighet. Vi kunde snappa upp frågor från Skididialogerna som vi nu försöker utveckla i vår skola – – Små, men viktiga frågor, säger Roosa Limnell, handledande lärare i Karistoskolans elevkårsstyrelse
I och med Skididialogerna fick elevkårsstyrelsen en hel del idéer inför temaveckan. Skididialogen som hölls i varje klass var framgångsrik och eleverna gav mestadels positiv feedback för diskussionerna.
Skididialoger slutar alltid med diskussionens insikter. Min insikt efter många hållna Skididialoger är att barnen har många fina tankar och idéer om hur vår skola kan utvecklas. Det var också underbart att märka att barnen själva insåg nya idéer och märkte att det är ganska trevligt att vara i dialog tillsammans med klasskamraterna, fortsätter Roosa Limnell
Petra säger att Skididialogerna har tagits emot väl och att personer som arbetar med deltagande är entusiastiska över det. Även om inte alla skulle kunna göra dialog till en del av sitt eget arbete har attityden överlag varit uppmuntrande.
Skollivet har också sina egna utmaningar och lektionsordningen och lärarnas arbetstid avgör möjligheterna. Enligt Petras uppfattning är dock det viktigaste att ge erfarenheter av att delta i en dialog. Det kan till exempel göras så att man först gör det möjligt för lärarna att uppleva vad en Skididialog och Dialogpaus-diskussion handlar om.
Insikter under dialogerna
Petra har blivit förvånad över hur bra barn och ungdomar diskuterar. Ofta kan det ta ett tag att bryta isen, men samtalen blir snabbt riktigt djupa.
Det är fantastiskt att barn och unga vågar säga saker högt och vi vuxna lyssnar på dem. Det är jättebra att vi ger dem den möjligheten – vi ger dem tid att förstå den genuina dialogen.
Petra säger att det är väldigt viktigt att bli förstådd när man tänker på det övergripande välmåendet i samhället. Det försvagar en persons välbefinnande om de inte blir förstådda eller hörda. För Petra har det underbaraste varit att hon har märkt hur bra barn och unga kan samtala. Petra understryker att det är en färdighet som inte skall släckas, utan måste vårdas och underhållas.
Min personliga insikt om dialog är att det egna arbetstrivseln, arbetsmotivationen och trivseln på jobbet är bättre ju bättre dialog vi kan ha och ju bättre sådana inslag av dialog som förverkligas på jobbet.
Petra hoppas att dialogiska element skulle kunna införas i vardagen i stort. Du behöver inte alltid en guidad diskussion på 75 minuter i en cirkel. Små vardagsrutiner som stödjer att bli hörd och bemött är viktiga. De ökar känslan av uppskattning och motivation.
#skididialogi #lahdenperusopetus #madeforsustainable
Petra Larvus, utbildningsplanerare, Lahtis stad
text: Vilma Kallio
översättning: Jonna Similä
