Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har som mål att öka barns och ungas välmående genom att skapa hopp och framtidstro. En central del i detta är tidiga erfarenheter av delaktighet och av att ens egna tankar är betydelsefulla. Just detta utgör också kärnan i Stiftelsen Dialogpaus arbete med barn och unga. Stiftelsen Dialogpaus kommunikationskoordinator Eveliina Alho och Birgitta Forsström diskuterade demokrati, dialog och barn och unga. Den här Diabloggen är resultatet av deras samtal.
Birgitta påminner om att demokratins grunder ofta lärs i barndomen i praktiken: genom att delta, genom att öva på förtroende och genom att bygga gemensamma spelregler. Allt det här lärde man sig tidigare på ett naturligt sätt genom föreningslivet. Men i dag har många föreningar lagts ned och när man deltar i hobbyverksamhet är mycket organiserat i förväg – man betalar en deltagaravgift och dyker upp men behöver inte själv vara med och skapa verksamheten.
Det här kan vara en orsak till att demokratins grundprinciper inte förmedlas till unga på samma sätt som förr. Samtidigt framstår samhälleliga diskussioner i medierna ofta som polariserade och ibland aggressiva. Enligt Birgitta är det därför inte konstigt om demokratins värde inte alltid blir tydligt för unga. De äldre generationerna har för sin del tagit demokratin så pass för givet att dess betydelse kanske inte betonats tillräckligt.
Trots utmaningarna är demokratin fortfarande det bästa system vi känner. Därför är det viktigt att barn och unga i vardagen får erfarenheter av delaktighet och av att deras tankar och åsikter spelar roll. Det lägger grunden till modet att delta och påverka.
Dialog är en väsentlig del av demokratifostran
Demokratifostran är en av Stiftelsen Dialogpaus kärnuppgifter. Birgitta betonar att demokratin behöver dialog. Endast genom att lyssna på olika perspektiv och möta den andres verklighet kan man bygga förtroende, förebygga polarisering och fatta bättre beslut. Dialog gör demokratin synlig i vardagen – inte bara i val, utan också i skolor, gemenskaper och i vardagliga möten.
Birgitta säger att man måste lyssna även när åsikterna skiljer sig – och detta är en färdighet som man kan och bör öva. Det väsentliga är att försöka förstå var olika sätt att tänka har sin grund.
Särskilt viktigt är detta just nu. Birgitta lyfter fram sin oro över hur sociala medier förvränger vår bild av samtalskulturen. Miljön där är hård och kommunikation baserad på halvsanningar göder missförstånd. Rummet för dialog är begränsat. Många unga lever i en mycket hårdare interaktionsmiljö än tidigare generationer – vilket gör jämlika, konstruktiva möten ansikte mot ansikte ännu viktigare.
Dialogpaus-samtalen erbjuder sådana rum. I ett Dialogpaus-samtal möts människor på ett sätt där man verkligen är intresserad av varandras erfarenheter och strävar efter att förstå dem. Birgitta första egen erfarenhet av ett Dialogpaus-samtal var stark. Hon beskriver den typiska Dialogpaus-upplevelsen som jämlik, uppmuntrande, stärkande och meningsskapande.
Jag vill vara med och skapa sådana rum för barn och unga – en jämlik och respektfull plats att tala, och en känsla av att andra vill bemöta mig med välvilja. Det här ska inte underskattas, för alla får inte uppleva det.”
Birgitta påminner om att Dialogpaus-samtal lär ut många praktiska färdigheter: att lyssna, förstå olika perspektiv, sätta ord på det egna tänkandet och skapa ett konstruktivt samtalsrum. Dessa färdigheter är inte bara till nytta i diskussioner, utan i hela livet.
Unga måste höras och inkluderas
Enligt Birgitta är det just nu särskilt viktigt att föra samtal om demokratins tillstånd, även mellan generationerna. De som har makten måste vara beredda att lyssna på unga – och framför allt ta deras perspektiv på allvar och säkerställa att lyssnandet faktiskt leder till förändringar.
Unga kan och vill delta när de får utrymme och möjlighet. Vi vuxna har i vår tur ansvar för att skapa dessa situationer och möjligheter.”
Birgitta säger att samtals- och dialogfärdigheter borde ses som lika viktiga delar av lärandet som vilket annat skolämne som helst. De stöder all annan inlärning och följer med genom hela livet.
Unga är framtidens arbetstagare och beslutsfattare – och när Dialogpaus-metoden blir bekant redan tidigt blir den en naturlig del av deras egen ”verktygslåda”. På så sätt sprids den genom de ungas egna handlingar och tankesätt vidare till olika gemenskaper.
Som stöd för ungas dialogfärdigheter har vi utvecklat helheten Dialogpaus för unga, vilken erbjuder konkreta verktyg för att öva konstruktiva och jämlika samtal – och därigenom stärka tilliten till demokratin. Under hösten utvecklar vi Dialogpaus-metoden vidare för samtal med yngre barn. Mer information hittar du i Skididialog-metoden. För demokratirelaterade samtal hittar du stöd och tips i DEMOS-materialpaketet.
Vad är Stiftelsen Dialogpaus?
Stiftelsen Dialogpaus syfte är tillsammans med andra aktörer som är intresserade av dialog, att förändra samtalskulturen i Finland till att bli mer konstruktiv, minska samhällsklyftor och öka människors delaktighet i samhället. Genom Dialogpaus-samtalen bygger vi en bättre vardag, ett bättre samhälle och en bättre värld.
Skribent: Eveliina Alho
Översättning: Vilja von Weissenberg och Lina Laurent (Stiftelsen BMR)
