Under ungefär fem år har olika Dialogpaus-samtal förts i Finland och runt om i världen. Efter Sitras framgångsrika projekt grundades för tre år sedan stiftelsen Dialogpaus, som nu firar sin födelsedag. Samtidigt har stiftelsen avslutat sin första treårsperiod.
Jag har haft möjlighet att vara med både i Sitras utvecklingsgrupp för Dialogpaus och i stiftelsen Dialogpaus sedan verksamhetens början. Under årens lopp har jag fått uppleva, lära mig och förstå många olika saker.
Samtidigt har jag behövt acceptera att man aldrig blir färdig. Jag själv som samtalsdeltagare, stiftelsen Dialogpaus arbete och Dialogpaus-metoden kräver ständig utveckling. I denna text lyfter jag fram tre teman som har varit särskilt betydelsefulla för mig under dessa fem år.
Jämlikhet
Dialogpaus bygger i grunden på tanken om respekt för människovärdet. Bakom stiftelsen Dialogpaus finns en värdegrund och en samhällelig verklighet som vi är en del av. Denna värdegrund beskrivs bland annat i de grundläggande och mänskliga rättigheterna, i diskrimineringslagen och i den demokratiska samhällsmodellen.
Med hjälp av metoden har man strävat efter att skapa en mer jämlik samtalskultur där också andra än de redan aktiva deltar i samhällsdebatten. Dessutom har vi olika samtals- och interaktionsfärdigheter. Dialogpaus-samtalet har därför utformats som en möjlighet att utvecklas som samtalspartner, lyssnare och samtalsledare – även vi som har lång erfarenhet av samtal har fortfarande mycket att öva på.
En av Dialogpaus spelregler för ett konstruktivt samtal är att visa respekt för andra människor. Detta perspektiv framträder också i den verklighet som finländarna själva beskriver. Enligt en opinionsundersökning anser en stor majoritet av finländarna att ett bra samtal innebär att lyssna, respektera andra människor och att bli hörd. Majoriteten anser också att yttrandefrihet innebär ansvar.
Regelbundet väcker Dialogpaus eller dialog ändå frågor, och med goda skäl. ”Måste man föra dialog med alla?” ”Hur kan man stödja ett faktabaserat samtal?” ”Betyder respekt för andra att man också måste respektera diskriminerande uttalanden?” ”Måste alla delta i dialog?” ”Ska Dialogpaus användas i alla situationer?”
Dessa frågor behandlas regelbundet både inom vårt team och i det bredare nätverk som använder Dialogpaus. Man behöver inte föra dialog med alla om man inte vill. Faktabaserad diskussion kan till exempel stärkas genom ett inledande expertanförande eller genom att bjuda in personer med sakkunskap inom ämnet.
Diskriminerande uttalanden behöver inte respekteras; de kan och bör bemötas även i dialog. Som förebyggande åtgärd fungerar Spelreglerna för ett konstruktivt samtal, som alla deltagare förbinder sig till och vars förverkligande man tillsammans med samtalsledaren värnar om. Man behöver inte, och bör inte, delta i dialog om det av någon anledning känns svårt, fel eller som en dålig idé.
Tryggheten stöds genom Spelreglerna för ett konstruktivt samtal samt genom så god förberedelse som möjligt och genom att deltagarna får information om samtalet i förväg. Ibland använder samarbetspartner även principer för tryggare rum som stöd för Dialogpaus-samtal eller dialog.
Men Dialogpaus eller dialog passar inte i alla situationer, och det är alltid viktigt att överväga hur en samtalstillställning ska genomföras. Dialogpaus är en metod bland flera, men ingen heltäckande lösning och definitivt inget patentlösning Ibland krävs flera samtal, en annan situation eller någon form av förändring för att tillit ska kunna uppstå. Ibland är insikten om att det finns misstro viktigare för det fortsatta arbetet än att nå samförstånd.
Genom Dialogpaus strävar vi efter att skapa mer jämlika och konstruktiva samtal om viktiga frågor. Det betyder inte att samhällets maktstrukturer eller missförhållanden ignoreras, utan att själva samtalet ska vara så jämlikt som möjligt: varje deltagare ska ha möjlighet att dela sina erfarenheter och tankar om hen vill.
Enligt den respons som samlats in från personer som deltagit i Dialogpaus-samtal uppskattas den konstruktiva och lugna samtalstonen mycket. Att kunna berätta om sina egna erfarenheter utan att behöva vara rädd för att bli ifrågasatt eller indragen i en utdragen debatt. Att ibland få vara sig själv, inte bara någon som representerar en organisation, ett parti, ett företag eller en ideologi. Att ibland bara få lyssna och inte alltid behöva säga något om allting.
Majoriteten av finländarna säger att de önskar fler möjligheter att föra lugna samtal. Det kan också bero på att många upplever att det är svårt att koncentrera sig på diskussioner, att man inte alltid har färdiga åsikter att uttrycka snabbt eller att man inte anser sig ha tillräcklig sakkunskap för att tala om olika ämnen.
Dialogpaus-samtalen har i stor utsträckning skapats just för dessa människor. Vårt budskap är att så många som möjligt ska kunna delta i ett Dialogpaus-samtal om de vill. Man behöver inte vara expert, beslutsfattare eller aktivist. En god dialog behöver också reflektion, ofärdiga tankar, lyssnande och gemensamt tänkande. Detta stöds genom att deltagarna talar utifrån egna erfarenheter. Alla har erfarenheter och observationer från sitt eget liv och sin vardag som kan delas med andra och som vi andra kan lära oss av. I olika sammanhang anpassas också Dialogpaus för att bättre passa situationen.
I Dialogpaus skapas inte alltid en perfekt dialog enligt läroboken eller någon särskild tradition, men enligt responsen kan samtalen ge upphov till något ännu viktigare: en känsla av att bli inbjuden, att höra till en gemenskap och att bli lyssnad på.
Samarbete
Utöver stiftelsens grunduppdrag och Dialogpaus-metodens funktion har det mest betydelsefulla för mig under dessa år varit samarbetet. Samarbetet med stiftelsens grundare och styrelse, samarbetet inom teamet och samarbetet med det breda Dialogpaus-nätverket och våra samarbetspartner. Detta arbete kan inte göras ensam, och varje gång Dialogpaus utvecklas framåt känner jag värme och glädje.
Samarbetet med grundarna har varit mycket värdefullt. Vi har en gemensam vision, en engagerad styrelse och en förståelse för den omgivande verkligheten, som vi ständigt måste förhålla oss till med nyfikenhet och vilja att lära sig. För en verkställande direktör är ett gott samarbete med styrelsen ovärderligt.
Jag kan knappast berömma stiftelsens team för mycket. Vi har samlat ett team vars rötter finns i olika delar av Finland och världen, med varierande utbildnings- och arbetsbakgrund, olika livserfarenheter och samtidigt en gemensam vision om att vi bygger ett bättre samhälle, en starkare demokrati och en bättre värld. Ingen annan än jag själv hade tidigare erfarenhet av Dialogpaus. Det har också varit avsikten: att metoden regelbundet ska betraktas med nya ögon, så att vi undviker att fastna i överdriven rättrogenhet och kan fortsätta utveckla det som behöver utvecklas.
Arbetet är meningsfullt, och som ledare har jag fått lära mig mycket av alla medlemmar i teamet och styrelsen samt glädjas åt deras starka sakkunskap. Under tre år har mycket hänt, både i arbetet och i privatlivet. Därför uppskattar jag särskilt vårt team och vår styrelse för deras medkänsla, vänlighet och nyfikenhet inför det omgivande samhället.
Arbetet som utförs av dem som använder Dialogpaus och av våra samarbetspartner väcker stor tacksamhet och respekt hos mig. Där finns lång erfarenhet av dialog och delaktighet, nya initiativtagare, nyfikna personer som upptäckt dialogens betydelse, de som har prövat en gång och de som arbetar långsiktigt och strategiskt.
Samtalskulturen och demokratin stärks inte ensamma och var för sig, utan tillsammans och genom samarbete. Det har vi fått uppleva otaliga gånger under de senaste tre åren. När vår egen sakkunskap i teamet inte räcker till finns det mer än tillräckligt hos någon samarbetspartner. När vi vill skapa något stort är någon samarbetspartner redan i gång och någon annan har tillräckligt breda axlar för att förverkliga planerna. Ibland kan ett enda samtal vara en viktigare handling än en omfattande helhet.
För att lyfta fram betydelsen av samarbete har vi tilldelat flera aktörer utmärkelsen Årets dialoggärning i Finland 2021. I vår tid genomförs de mest betydelsefulla dialoggärningarna tillsammans och i samarbete. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla som har tagit initiativ och engagerat er.
Dialog räddar världen
Kriget som Ryssland inledde i Europa, den exceptionella pandemitiden, konsekvenserna av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt andra samtida kriser och framtida hot. Världen står inför många allvarliga frågor som kräver hållbart beslutsfattande, handlingskraft, aktivt medborgarskap, solidaritet, medkänsla och förståelse för människors olika livsvillkor.
Demokratin kan stärkas, stödjas och utvecklas på många sätt. Ett av dem är dialog och att skapa möjligheter till samtal om olika viktiga frågor så att så många som möjligt blir hörda.
Men vad ska man med dialog till när angripare förtrycker mänskligheten? Vad ska man med dialog till när snabba förändringar behövs? Vad ska man med dialog till när människors verkligheter har blivit så splittrade?
Mitt i allt detta fortsätter möten mellan människor med olika bakgrund. Det är något som bör stödjas. Vi behöver föra samman olika människor runt samma bord, uppmuntra dem att ta upp även svåra frågor och sträva efter konstruktiva och respektfulla samtal där man lyssnar på varandra. När det fungerar som bäst uppstår ny förståelse, nya insikter och sådan kunskap som hjälper oss att gå vidare i livet och i samhället.
Utan dialog vet vi inte vad som rör sig i andra människors tankar och verkligheter. Genom att samtala och lyssna kan vi fördjupa vår förståelse för olika livssituationer och för andra människors vardag. Vi kan stärka tilliten både mellan människor och emot samhällets institutioner. Vi kan stärka demokratin. Och när nästa kris kommer kan vi också ta oss igenom den tillsammans.
Efter historiens kriser och framgångar har vi alltid fortsatt leva tillsammans. Vissa frågor har kunnat lösas, andra glöder fortfarande i människors själar. Erfarenheter från generationer tillbaka kan påverka tankar och handlingar ännu i dag. Även om det borde vi tala. Vissa saker tas inte längre upp i samtal; vi har lärt oss att leva med dem. Mer eller mindre väl.
Många olika handlingar behövs nu och i framtiden för att ett gott samhälle och en fungerande demokrati ska bestå och utvecklas vidare. Att utveckla sina egna kommunikationsfärdigheter, upprätthålla kontakten med andra människor och stärka samtalskulturen är en sådan handling. Beroende på situationen kan dialog ha en förebyggande kraft, bidra till samhällsfred, verka läkande eller hjälpa människor att gå vidare efter svårigheter och kriser.
Trots allt som händer och allt som ännu kommer att hända räddar dialog världen. Om och om igen.
Laura Arikka
Verkställande direktör, Dialogpaus-stiftelsen
