Dialogpaus-metoden är flexibel och kan användas till mycket. Oavsett om det handlar om att höra erfarenheter i en aktuell fråga, att involvera stadens invånare i beslutsfattandet, en undervisningssituation, en forskningsstudie, ett behov av att konsultera personal, en offentlig diskussion eller en diskussion på nätet, kan Dialogpaus-metoden användas som sådan eller åtminstone till valda delar.
Dialogpaus-metoden utformas efter situationen och utifrån vad diskussionen handlar om, vilka frågor som ska diskuteras och vad syftet med diskussionen är. Den kan användas i många olika situationer, men passar inte för alla typer av interaktioner. Läs mer om hur Dialogpaus-metoden kan anpassas och lämpa sig för olika situationer. I det här verktyget presenterar vi konkreta exempel på hur och var Dialogpaus-metoden har använts. För fler exempel, se våra diabloggar.
Exemplen i det här verktyget sammanfattas i bilden nedan, följt av en mer detaljerad beskrivning av varje enskild punkt. Exemplen i verktyget har samlats in direkt från våra publicerade diabloggar, så det finns i själva verket många fler. Om du vill kan du ta reda på mer om exemplen i verktyget genom att följa länkarna i texten. Kontakta oss gärna om du vill höra fler exempel på hur du kan använda metoden!
Verktyget innehåller också färdiga PowerPoint-bilder om användningen av Dialogpaus-metoden. Använd dem gärna, till exempel i din egen Dialopgpaus-utbildning eller för att kommunicera om möjligheterna med att använda metoden.
Lyssna till erfarenheter om ett aktuellt, kontroversiellt och ibland upprörande ämne
Även om huvudsyftet med en Dialogpaus-diskussion inte är att samla personer med så olika åsikter som möjligt för att diskutera de allra svåraste ämnena, är det en utmärkt metod att använda när du vill ta del av olika erfarenheter kring ett visst ämne. Ibland kan ämnena vara konfliktfyllda och provocerande. En Dialogpaus kan till exempel användas för att dämpa oron i ett samhälle eller en stadsdel genom att jämlikt höra varierande röster om det ämne som diskuteras.
- Ett sådant svårt ämne har varit vargdebatten. Med hjälp av Dialogpaus-metoden rådfrågades invånare i sju olika orter om acceptansen för vargen, att leva med vargar och skador orsakade till hundar och husdjur och hur man kan förebygga dem. Alla centrala parter var involverade. Med hjälp av Dialogpaus-metoden förblev diskussionen saklig och höll god ton.
- I Lempäälä har metoden till exempel använts för att rådfråga klubbar och föreningar i Hakkari sportområde om utvecklingen av området. Utmaningen var att alla kontakter för utvecklingen av området gick via en person, vilket gjorde det svårt att höra alla på lika villkor. Kommunen kände ett behov av att få grepp om helheten kring utvecklingen av idrottsområdet och behovet av extern hjälp identifierades.
- Dessutom har Dialogpaus-metoden använts för att förbättra samarbetet mellan hem och skola. De inblandade föräldrarna och de professionella upplevde att förståelsen hade ökat, att de hade haft en bra diskussion och att de hade fått ett genuint bemötande. Undervisningsministeriet och Finsk-syrianska vänskapsföreningen (SSYS) har till exempel också organiserat En Dialogpaus-dialog om samarbete mellan skolor och arabisktalande föräldrar. Ämnet väckte diskussion i skolorna och bland vårdnadshavarna.
Inkludering och för att skapa utrymmen för olika slags möten
Dialogpaus-samtal är ett bra sätt att skapa utrymme för möten och genuint lyssnande. Förutom att människor kan arbeta tillsammans och vara delaktiga så är det också möjligt att skapa en upplevelse av att bli hörd.
- Stationens Barns Walkers-verksamhet för samman vuxna och unga till Dialogpaus-samtal runt om i Finland. Jubileumsåret till ära ordnades Dialogpaus-samtal på fjorton Walkers-orter, där både unga och vuxna deltog. I den gemensamma cirkeln fördes samtal om att möta unga, inkludera dem och stärka deras delaktighet.
- På Lahtis stadsbibliotek är Dialogpaus-diskussionerna en del av bibliotekets arbete med demokrati, dialog och inkludering. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet, och Dialogpaus är ett utmärkt verktyg för detta.
- Som en del av MuseoX-projektet skapades ett utrymme för fredlig, jämlik och respektfull dialog. I början av 2024 öppnades ett diskussionsutrymme i Vapriikki, som är avsett för Dialogpaus-diskussioner och tillfälliga utställningar. Utrymmet används för omfattande diskussion om teman under MuseoX-projektet med hjälp av Dialogpaus-metoden. Förhoppningen är att utrymmet ska föra samman människor med olika bakgrund och livserfarenhet.
- Anna Sidorova från Cultura stiftelsen efterlyser en inkludering av invandrare. Dialogpaus-samtal har erbjudit möjligheter att delta och vara delaktiga. Anna beskriver Dialogpaus-metoden som betydelsefull för dem som inte har haft möjlighet att göra sin röst hörd tidigare.
Involvera staden eller kommunen i beslutsfattandet
Dialogpaus-metoden har använts för att lyssna på lokalbefolkningens erfarenheter och för att använda det som har hörts direkt i beslutsprocessen. Diskussionerna har ägt rum både ansikte mot ansikte och på distans. Metoden lämpar sig också väl för diskussioner på distans, vilket bidrar till ökade möjligheter till deltagande, särskilt när det annars skulle vara svårt för deltagarna att komma på plats.
- Till exempel i Vanda hölls en diskussionsserie om livet i Vanda till ära av stadens 50-årsjubileum. Över 4 000 invånare deltog i diskussionerna, och anteckningarna från samtalen används i arbetet med att ta fram stadens nästa strategi.
- Tammerforsregionens digitala medborgarpanel-projekt utvecklade ett nytt verktyg för kommunernas delaktighetsarbete och använde sig av Dialogpaus-metoden. I Tammerforsregionen fördes samtal med 400 deltagare om hur trafiken borde organiseras. Av diskussionerna sammanställdes ett materialpaket som användes i forskning, i utvecklingen av regionens trafiksystem och i utvecklingsarbetet i regionens kommuner. Av deltagarna upplevde 96 % att det var en trevlig upplevelse att delta i diskussionen, och 93 % önskar liknande smågruppsdiskussioner också i sin hemkommun.
- En serie evenemang anordnades i Esbo under våren 2022 för att samla in information om vilka värden och frågor som är viktiga för Esboborna i deras egen miljö, både nu och i framtiden. De diskussioner som hölls under evenemangsserien och analysen av dessa samtal ger viktiga insikter i vad invånarna vill ha ut av utvecklingen av staden och dess olika områden. Dessa synpunkter har beaktats i målen för generalplanen och den information som samlats in kan också användas mer i detalj i planeringen av stadens markanvändningsplan.
- I till exempel Tavastehus, Lahtis, Åbo, Tusby och Vanda har Dialogpaus-metoden också införlivats i stadens arbete.
Insamling av data från ett brett spektrum av människor och kvalitativ forskning
Dialogpaus-metoden har använts för stora dialogserier där information om det valda ämnet samlas in från ett brett spektrum av källor, till exempel nationellt. Dialogpaus är därför ett bra sätt att samla in kvalitativt forskningsdata.
- Till exempel våren 2025 ordnade vi tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet 27 socialtrygghetsdialoger runt om i Finland. Diskussionerna hölls som en del av socialskyddsreformen. Totalt deltog 229 personer från 38 olika orter.
- Våren 2024 hölls 35 Dialogpaus-diskussioner om Finlands framtid som en del av statsrådets framtidsredogörelse. Nästan 300 personer deltog i dessa diskussioner. Diskussionsserien fortsatte återigen våren 2025.
- Andra stora nationella dialoghelheter har bland annat varit Sitras undantagstidens dialoger, demokratins försvarsdialoger, den stora naturdialogen och dialogerna om migration som samordnas av inrikesministeriet. Antalet dialoger som ordnades varierade från cirka 70 till nästan 300. Antalet deltagare varierade från över 500 till över 2100.
- Dialogpausmetoden kan användas för att samla in kvalitativa forskningsdata för olika undersökningar och studier. Polisyrkeshögskolans studie om bekämpningen av organiserad brottslighet i Finland genomfördes med hjälp av Dialogpaus-metoden. Undersökningen gjordes på uppdrag av Justitie- och Inrikesministeriet. Den genomfördes genom att 82 experter intervjuades och de teman som framkom i litteraturgenomgången diskuterades i en workshop med hjälp av Dialogpaus-metoden. I workshopen deltog sammanlagt 66 före detta brottslingar och experter på området.
Dialogpaus som stöd för undervisning
Dialogpaus-metoden har använts i grundskolor, gymnasier, yrkesskolor och som en del av högskoleutbildningen inom olika studieområden i hela Finland. Stiftelsen Dialogpaus har utbildat och introducerat metoden för olika studentgrupper från Lappland till Helsingfors.
- Vid HAMK och Laurea har metoden erkänts inom högskolorna, till exempel som ett viktigt stöd för självreflektion för socialarbetarstuderande och som ett utmärkt verktyg för klientmöten. Metoden har använts bland annat vid gemensam genomgång av grupparbeten och i samband med en dramaövning. Vid Jyväskylä yrkeshögskola har Dialogpaus-metoden introducerats bland annat i samband med studier om förnyat ledarskap. Den har visat sig vara ett utmärkt verktyg för förmansarbete.
- Syftet med projektet Klimatförändring till gymnasiet! har varit att föra in klimatförändring mer i gymnasium. Under projektet besöktes alla gymnasium i Norra Österbotten och cirka 4000 elever och 400 lärare nåddes. Diskussionsfärdigheter och känslofärdigheter var en integrerad del av projektet. Dessutom var Dialogpaus-samtalen viktiga för motivationen, för att väcka intresse och för att lyssna på olika perspektiv.
- Dialogpaus-metoden är också välkänd i grundskolan, där det anses allt viktigare att lära ut dialogfärdigheter från tidig ålder. Rektorn på Puolimatka-skolan i Hyvinge anser att metoden kan integreras i undervisningen: inte som ett extra ämne som ska läras ut, utan som ett stöd för undervisningen. Det gör att vi kan höra något som vi annars inte skulle komma att tänka på. Vid till exempel Åbo Normalskola har Dialogpaus också använts med lärare, auskulterande studerande och elever. Diskussionerna har bland annat handlat om ämnen som ”kärnan i undervisningen” och ”att hantera svåra frågor”.
- Lahtis stads grundskoleelever driver tillsammans med vuxna Skididialog, en modell för konstruktiva diskussioner för barn och ungdomar som bygger på Dialogpaus-metoden. Skididialogen bygger upp en gemensam förståelse mellan barn, ungdomar och vuxna genom att föra dem samman i en gemensam dialog för att diskutera på lika villkor. Skididialoger hjälper till att stärka interaktions- och dialogfärdigheter från en tidig ålder.
Att höra personalen genom Dialogpaus och öka välbefinnandet på jobbet
Dialogpaus-metodens betydelse har också erkänts i olika organisationer. Metoden gör det möjligt att höra personalen regelbundet och jämlikt. Den kan också användas vid möten, där alla tillfrågas på lika villkor. Många goda resultat har också uppnåtts när det gäller att skapa en dialogkultur i en organisation (t.ex. Nummi 2023).
KM Future ser Dialogpaus som en värdefull arbetslivsfärdighet som alla kan ha nytta av. KM Future är ett företag specialiserat på utveckling av arbetsgemenskaper och stöder organisationer i olika förändringssituationer. I centrum för arbetet står att hjälpa ledning, chefer och HR att möta och påverka framtidens utmaningar mitt i olika förändringar.
- På Finansministeriet har man använt sig av Dialogpaus-metoden för att höra personalen. Den underliggande förhoppningen är att man genom att lyssna på personalens förväntningar och önskemål och ha en gemensam diskussion mellan ledningen skall skapa en förståelse för gemensam god praxis och hurdan man vill att Finansministeriet ska vara som arbetsgemenskap. I praktiken har dessa Dialogpaus-diskussioner bland annat använts för att utveckla olika strategiska processer. År 2022 hölls dialoger för att formulera Finansministeriets nya värderingar. År 2023 tillfrågades medarbetarna om sina erfarenheter av ledarskap och vad som är viktigt för dem.
- Helsingfors stads 38 000 medarbetare deltar i dialoger i Helvi-systemet, som bygger på principerna för det goda samtalet och Dialogpaus-metoden. Först måste man acceptera principerna för en konstruktiv dialog, och först därefter kan man gå vidare i diskussionen. Utbildningsstyrelsen i Finland har också använt Dialogpaus-metoden inom organisationen, till exempel i sina interna förnyelseprocesser.
- I en kurs om ledarskap vid Jyväskylä yrkeshögskola har man identifierat vikten av dialog i arbetsgemenskapen. På lång sikt kan metoden till och med minska antalet onödiga möten eller konflikter. Behovet av Dialogpaus-diskussioner identifierades särskilt i organisationer där det inte finns utrymme för en dialogkultur.
Läs mer om användningen av dialogelement i seminarier och möten.
Offentliga diskussioner
Offentliga diskussioner kan också hållas i Dialogpausanda och ledas av en moderator som använder Dialogpaus-metoden. Diskussionen behöver inte vara en Dialogpaus-cirkel, utan kan likna en panel. Läs mer om användningen av dialogelement vid seminarier och möten.
- Diskussionsfestivalen Bra sagt som Yle, Stiftelsen Dialogpaus och Tavastehus/Lahtis stad ordnat tillsammans är ett bra exempel på ett offentligt diskussionstillfälle som bygger på Dialogpaus-metoden. Vem som helst kan besöka festivalea och spontant delta i pop up-diskussioner, där även publiken deltar.
- Syftet med Barnskyddsförbundets, Pesäpuu rf:s och Stiftelsen Dialogpaus gemensamma diskussionsserie var att samla information om vad man lärt sig om barnskydd och erfarenhetsexpertis genom erfarenhetsexpertverksamheten. Under serien ordnades sammanlagt sex diskussioner, som alla livestreamades.
- Dialogpaus-metoden har också använts för en serie hybriddiskussioner mellan olika europeiska länder. Mer än 20 länder stod värd för hybriddiskussionerna. Varje land hade ett forum dit allmänheten kunde komma för att lyssna på diskussionerna om aktuella europeiska frågor.
Diskussion på nätet
Sedan metodens första dagar har Dialogpaus också prövats på i olika onlinediskussioner. Den har också ett eget verktyg, som ger dig bra tips på hur du kan göra onlinediskussionen mer konstruktiv.
- De senaste försöken har bland annat gällt Suomi24.fi-plattformens distansdialoger där spelreglerna för konstruktiv diskussion och moderering användes på ett annat sätt än i plattformens diskussioner i allmänhet.
- Dessutom är till exempel den diskussion om specialundervisning i skolor som Helsingin Sanomat ordnade ett lyckat exempel på användningen av Dialogpaus på nätet.
En gruppdiskussion om samtalsglädje
Vem som helst kan ordna en Dialogpaus, helt enkelt. Den kan till exempel hållas i ditt eget hem. Läs mer om hur du ordnar en privat Dialogpaus i ditt eget hem.
I Syöte har det däremot bildats en diskussionsgrupp med ett tiotal personer som varje vecka håller Dialogpaus-diskussioner. Det innebär att diskussioner inte alltid behöver vara organiserade eller arrangerade, utan också kan ske mer spontant med en grupp människor som man känner. En konstruktiv diskussion kan hållas bara för diskussionens skull. Du kan läsa mer om erfarenheterna från gruppen i Syöte här.
Dialogpaus-metoden är därför lämplig för många. Du kan läsa mer om olika erfarenheter genom våra diabloggar. Om du har några frågor eller vill höra fler exempel på hur metoden fungerar är du välkommen att kontakta oss. Vi berättar gärna mer! Om du bestämmer dig för att prova, vill vi också gärna höra hur det gick.
Kopiera gärna de färdiga Powerpoint-bilderna och använd dem till exempel i din egen Dialogpaus-utbildning som stöd för din presentation av Dialogpaus-metoden.
Eveliina Alho
eveliina.alho@eratauko.fi
Dialogpaus-stiftelsen
Översättning: Jonna Similä